av Salla Simukka
Efter sommarens händelser (bok 2, "Vit som snö") har Lumikki blivit lite mer utåtriktad. Hon har några kompisar och en pojkvän, och hon är till och med med i en teateruppsättning på skolan. Eftersom det är en nytolkning av Snövit, så tyckte alla att det var klart att hon skulle vara med. Lumikki betyder ju Snövit.
Men Lumikki mottar också hotfulla brev. Hon verkar ha en stalker, och hen vet allt om henne. Ibland verkar stalkern veta mer om Lumikki än vad hon själv gör. De där minnena som ibland dyker upp och som inte kan stämma, hur kan stalkern veta något om dem? Är det ändå verkliga händelser som Lumikki minns fragment av?
Sista boken i trilogin om Lumikki och det hade ju bara inte gått an att vi – och hon – inte skulle få reda på något mer om de gåtor som har antytts från bok 1. Varje bok har ju sitt eget fall som Lumikki hamnar mitt i, men det finns ju också den här gåtan om Lumikki själv. Första boken ("Röd som blod") är fortfarande den jag gillar allra bäst, men den här är också väldigt bra. Jag gillar karaktären Lumikki, som efter åratal av mobbing har svårt att lita på andra människor och kräver av sig själv att hon ska klara allt på egen hand. Och även om jag inte alltid gillar böcker med mycket action så gillar jag de här. Jag såg en monterintervju med Salla Simukka på Bokmässan och hon berättade bland annat att mängden action och längden (den absolut längsta är knappt 240 sidor och den här inte ens 170 sidor lång) gör att det här ibland är de första böcker som ungdomar har läst ut. Att de är relativt korta är tydligen avsiktligt, för att ovana läsare inte ska ge upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar