Den stulna romanen
av Nawal El Saadawi
Bodour och hennes dotter Magiida är båda framgångsrika kvinnor i Kairo. Bodour är en respekterad litteraturkritiker, ett jobb som hon egentligen avskyr. Hon anser att hon "putsar andras skor" i stället för att skapa något eget. Och hon föraktar sin man. De har aldrig älskat varandra, och han har bara gift sig med Bodour för att hon kommer från en familj av akademiker och kulturpersonligheter, kontakter som han behövde för att göra sig ett namn. Nu skriver han en krönika i en tidning. Bodour brukar inte ens läsa den.
Deras dotter Magiida skriver också en krönika, trots att hon hatar att skriva. Hade hon fått välja hade hon studerat matematik, men det var inte hon som valde. Hon beundrar sin gamla klasskamrat Zina, som började livet som föräldralös men som har blivit en känd och omtyckt sångerska. I skolan fjäskade de flesta av lärarna för de flickor som hade pappor med fina jobb, och trakasserade Zina som inte ens hade någon pappa. Men när någon väl berömde Zina så var det för hennes egen skull. Vad Magiida inte vet är att Zina är hennes syster, Bodours dotter med en pojkvän som dog innan de hann gifta sig och som därför övergavs. (Jag vet, man tycker att det här skulle vara en spoiler, men det står om det på baksidan av boken och det står klart att det är så det ligger till ganska omedelbart i boken.)
Ju längre jag läser desto mer förvirrad blir jag. Nutid blandas med saker som hände för länge sedan, men efter ett tag börjar jag blanda ihop Bodours upplevelser i barndomen med Magiidas upplevelser i barndomen och med händelserna i romanen som Bodour skriver, den som stjäls lika fort som hon hinner skriva. Är det jag som har svårt att hålla reda på namnen eller upprepar sig samma elände generation efter generation? Kvinnorna är ofria och olyckliga, det är bara Zina som går sin egen väg. Männen är för det mesta bortskämda och tror att de kan tillåta sig vad som helst. Och det verkar som om de kan det också. Det är så samhället som Nawal El Saadawi skildrar (och kritiserar!) ser ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar