Summer Blonde

Summer Blonde
av Adrian Tomine

Ännu en ny serieupptäckt! Adrian Tomine gör realistiska, höll på att säga vardagliga men det stämmer väl kanske inte helt, smådeppiga serier. Åtminstone kan de fyra berättelserna i "Summer Blonde" beskrivas så, mer än så har jag ju inte läst.

Alla fyra handlar om ensamma människor och deras möten med andra. Huvudpersonen i den första novellen (det kan man väl kalla dem för?) är en ung författare som inte lyckas skriva en andra roman. För mycket press. En dag får han ett vykort från någon han tror är en tjej han var kär i i high school och trots att han har flickvän så åker han för att söka upp den här tjejen. Fast istället börjar han träffa hennes lillasyster. Tala om nåt för flickvännen? Neej...

Sen har vi en man med ett riktigt sorgligt liv som oavsiktligt börjar stalka en tjej, och därefter min favorithistoria. Okej, jag kommer inte riktigt ihåg vad som hände i dem, det är för det mesta inte så mycket action, men huvudpersonen, Hillary Chan, har helt klart mest attityd i hela boken. Hon lider av total oförmåga att småprata, har en jobbig familj och "inget liv", men hon är cool för det. :)

Sist får vi träffa två high schoolelever, som osannolikt nog blir vänner. Han är helt emot nya erfarenheter och skulle egentligen vilja vara barn igen. Hon dricker alldeles för mycket på fester (speciellt på den senaste hon var på...) och flashar brösten för att få uppmärksamhet.

Inte illa, speciellt inte berättelsen om Hillary Chan. Tyvärr verkar det som om Tomine inte brukar återvända till gamla karaktärer. Synd, jag hade gärna läst mer om henne.