onsdag 6 februari 2008

Systrar i jeans: Andra sommaren


Systrar i jeans: Andra sommaren
av Ann Brashares

Oj, det var visst ett tag sedan jag läste föregående bok i serien. Sommaren 2005. Och jag nämner t.o.m. att jag köpte den här boken samtidigt som del ett. Det här med att försöka beta av högen med olästa böcker är nog en rätt bra idé...

Man antas nog ha läst den första boken innan man ger sig på den här. Huvudpersonerna och en del annat presenteras väl om på ett sätt, men jag upptäckte att det var en del personer och saker som jag inte riktigt kom ihåg och som inte förklarades särskilt tydligt förrän ganska långt in i boken. Tibbys marsvin Mimi är ett exempel. Namnet Mimi nämndes ett par gånger innan jag insåg att det var ett marsvin hon hade haft, men som har dött.

Böckerna handlar om fyra tonårsflickor i en ort nära Washington. Deras mammor lärde känna varandra i en gympagrupp för gravida, och det skiljer bara ett par veckor på den äldsta och den yngsta av de fyra huvudpersonerna de kallar sig ibland för "Septembrarna"). Mammorna är inte lika nära vänner längre, och en av dem är död, men döttrarna är bästa kompisar. Den första boken utspelar sig strax innan alla ska fylla sexton, den första sommaren som de inte ska tillbringa på samma plats. En av dem har köpt en par second hand-jeans, som mirakulöst nog passar alla fyra vännerna, och de bestämmer sig för att skicka jeansen emellan sig. De måste ju bara ge tur.

Nu har det gått ett år. De har bestämt sig för att jeansen är en sommargrej, och nu är det dags att plocka fram dem igen. Förra året skulle alla åka bort utom Tibby, men i år är det tvärtom. Tibby åker på en filmkurs på en college, där hon träffar några coola människor som hon gärna vill bli kompis med. Viktigt för Tibbys historia är att hon känner sig utanför i sin familj. När hon föddes var hennes föräldrar unga och alternativa, men när Tibby blev tonåring skaffade de två barn till och är nu den perfekta förortsfamiljen. I Tibbys ögon är det enda som inte passar in den där piercade tonåringen, d.v.s. hon själv. Uppdraget på filmkursen är att göra något på temat familj, och där har ju Tibby en del att ta av. Den ende som inte gillar hennes film är hennes töntige kompis Brian, som hon försöker gömma undan från de tuffare kompisarnas blickar.

Sportiga Bee har deppat hela vintern och slutat med fotbollen. Till hennes stora förtvivlan visar det sig att hon inte ens får på sig jeansen när det blir hennes tur. Det är Bees mamma som är död (som jag nämnde), och nu visar det sig att hennes mormor har skrivit till Bee och hennes bror flera gånger sedan dess, men att deras pappa inte har gett dem breven. Han är inte särskilt förtjust i sin svärmor, men han tänker inte hindra Bee från att resa dit om hon vill. Och det vill hon. När hon var liten var de alltid i Alabama på somrarna, men nu var det flera år sedan hon träffade sin mormor.

Både Lena och Carmen håller sig hemma i Bethesda. Lenas distansförhållande med grekiske Kostos funkade inte så bra, och hon gjorde slut med honom under vintern. Men det betyder inte att hon slutat älska honom. Nu får hon höra att han har en annan flickvän och börjar deppa totalt. Carmen går på ett par ganska misslyckade dejter, medan hennes mamma har mer tur i kärlekslivet. Mamman är faktiskt ute så mycket att Carmen börjar känna sig försummad. Carmen är sur på sin mamma och Lena råkar orsaka ett gräl mellan sin mamma och Carmens och Tibbys mammor.

Det är ganska många parallella handlingar. Själva idén är ju att de fyra vännerna ska hålla på med helt olika saker på helt olika platser. Men de håller kontakten via brev, MSN och naturligtvis jeansen hela tiden, så det är inte fyra helt isolerade handlingar. Även om boken är tjock går det fort att läsa, och det är underhållande och ibland rörande. Den första boken var nog lite bättre än den här, men jag äger ju redan del tre så jag kommer säkert läsa hela serien så småningom. Det finns fyra böcker totalt. Jag vet inte om det kommer bli fler, men Septembrarna borde väl bli lite i äldsta laget för att vara huvudpersoner i ungdomsböcker i så fall. :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar