måndag 28 augusti 2006
Fågelvägen
Fågelvägen
av Anne-Marie MacDonald
I början av 60-talet flyttar åttaåriga Madeleine McCarthy och hennes familj till den lilla orten Centralia i Kanada. Hennes pappa Jack har blivit förflyttad till flygbasen där. På grund av en skada han ådrog sig under flygutbildningen har han aldrig deltagit i strid, men tillhör fortfarande flygvapnet även om han får hålla sig vid skrivbordet.
Flygbasen är en egen liten värld där man har mycket lite kontakt med vanligt folk som bor i närheten. Det är ett speciellt liv, där det alltid är någon familj som flyttar och några som just har kommit. Kanske är det därför som det är så enkelt för Madeleines lärare att varje dag låta några av flickorna stanna kvar en stund i klassrummet. Det är aldirg så länge att föräldrarna fattar misstankar och ingen av flickorna säger någonting om vad som händer därinne. Klasskompisarna tycker inte att det är konstigt att några måste stanna kvar och göra "övningar". Madeleine kan inte berätta något för sin mamma och pappa, för de skulle bli så ledsna och besvikna över att deras fina dotter i själva verket är smutsig och förstörd.
Familjen är viktig för Jack McCarthy. Hans vackra franskspråkiga hustru Mimi, sonen Mike som knappt kan vänta tills han blir gammal nog att få börja flyga stridsplan och dottern Madeleine, som är en riktig pappas flicka. Hon är inte så förtjust i flickleksaker och skulle helst av allt vilja vara en pojke. Det största hotet mot familjen, som Jack ser det, är Sovjet. Det kan bli krig, en atombomb kan utplåna hela hans familj. På sextiotalet anade väl knappt någon att det verkliga hotet kunde finnas på mycket närmare håll.
Kanske är det för att han tycker att han inte gjort tillräckligt i kriget, kanske är det för att skydda sin familj eller bara för att han är så fascinerad av rymden och raketer, men när Jacks gamle vän Simon ber honom om en tjänst är han inte så svår att övertala. Det handlar om att för en kort tid hjälpa till att en avhoppad raketingenjör från östblocket i närheten. Jack behöver bara hjälpa till om mannen beyhöver något, kanske hålla honom sällskap, se till att han får post och verkar som en vanlig människa. Inget svårt. Då vet Jack inget om vad hans nödlögner kommer att kosta honom.
"Fågelvägen" är en riktigt tjock bok där alla små händelser vävs samman till ett par tragedier som varken Jack eller Madeleine nånsin kommer hämta sig riktigt från. När jag väl hade kommit in i boken kunde jag inte slita mig på länge. Inte förrän på slutet börjar intresset svalna. Då har handlingen gjort ett hopp på tjugo år. Madeleine är vuxen och framgångsrik, men de gnagande skuldkänslorna över de som hon tycker att hon offrade när hon bodde i Centralia börjar göra sig påminda. Visserligen är det intressant att läsa om hur det har gått för familjen McCarthy, men jag får inte samma känsla för dem längre. Men på det stora hela är det en bra och läsvärd bok.
Det här var månadens läsecirkelsbok, men jag kom aldrig iväg på träffen. Jag hade för mycket att göra med flytten. Det är därför det är dåligt med uppdateringar. Jag hinner inte läsa så mycket.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar