I början av januari brukar jag gå igenom lite statistik över förra årets läsning.
Antal lästa böcker: 177
Väldigt likt 2014 (178) och mer än 2013 och 2015, men mycket mindre än förr. Men jag har också lagt märke till att jag läser en mycket mindre andel seriealbum än förr. Det finns väl inget som en lång mangaserie för att få upp antalet lästa böcker. Å andra sidan har jag läst en hel del Novellixar i år, men det väger tydligen inte upp mot för få seriealbum.
Månad då jag läste mycket: Juli, med 21 lästa böcker. Aah, semester.
Månad då jag läste lite: December med bara åtta lästa böcker. Men en av dem var ju på tyska. Kommer skylla på detta. Och apropå det ...
Språk:
Svenska: 128 (72 %)
Engelska: 39 (22 %)
Norska: 6 (3 %)
Tyska: 4 (2 %)
Ovanligt lite på norska det här året. Och jag hade som mål att läsa sju tyska böcker. Det lyckades jag inte riktigt med. Engelska ligger på den vanliga nivån och jag har läst en lite större andel på svenska än annars.
Jag läste böcker av 132 olika författare (eller "team" av författare). Jag räknar inte med antologier.
I vanliga fall brukar jag dela upp topplistan i serier och "vanliga" böcker. Det fanns en tid när man bara hade hittat mangaka i topp annars. Men i år har jag läst förhållandevis många författare jämfört med antalet böcker. Jag har bara läst en enda bok av nästan samtliga. Så det fanns inte riktigt underlag till att göra två topplistor. Så ...
Dessa författarna läste jag mest av:
1. Margit Sandemo (9 st)
2. Ai Yazawa (7 st)
3. Astrid Lindgren (6 st)
torsdag 5 januari 2017
onsdag 4 januari 2017
Är det någon där ute?
Är det någon där ute?
av Margit Sandemo
Sista boken jag läste ut förra året blev den här, som är den sista delen i Sagan om Isfolket. Jag tyckte att det passade bra att bli färdig med omläsningen av serien innan nyår.
Det här är verkligen inte min favoritbok i serien. Själva händelseförloppet i serien är egentligen redan avklarat och nu är det bara lite om vad som hände efteråt, och hur det gick för den samtida generationen av Isfolket. Och så spårar berättelsen ur alldeles igen. Jag förstår inte riktigt vad detta ska vara bra för, även om man får en förklaring i Margits långa efterord. De femtio sista sidorna handlar om hur hon skrev serien och lite grann om henne själv. Är man själv inte lagd åt new age-hållet så blir man kanske inte så mycket klokare av detta, även om det kan vara intressant att veta hur författaren har tänkt och hur det kom sig att hon skrev hela den här långa serien.
Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
2. Häxjakten
3. Avgrunden
4. Längtan
5. Dödssynden
6. Det onda arvet
7. Spökslottet
8. Bödelns dotter
9. Den ensamme
10. Vinterstorm
11. Blodshämnd
12. Feber i blodet
13. Satans fotspår
14. Den siste riddaren
15. Vinden från öster
16. Galgdockan
17. Dödens trädgård
18. Bakom fasaden
19. Drakens tänder
20. Korpens vingar
21. Vargtimmen
22. Demonen och jungfrun
23. Våroffer
24. Djupt i jorden
25. Ängel med dolda horn
26. Huset i Eldafjord
27. Synden har lång svans
28. Is och eld
29. Lucifers kärlek
30. Människadjuret
31. Färjkarlen
32. Hunger
33. Nattens demon
34. Kvinnan på stranden
35. Vandring i mörkret
36. Trollmåne
37. Stad i skräck
38. Små män kastar långa skuggor
39. Rop av stumma röster
40. Fångad av tiden
41. Demonernas fjäll
42. Lugnet före stormen
43. En glimt av ömhet
44. Den onda dagen
45. Legenden om Marco
46. Det svarta vattnet
47. Är det någon där ute?
av Margit Sandemo
Sista boken jag läste ut förra året blev den här, som är den sista delen i Sagan om Isfolket. Jag tyckte att det passade bra att bli färdig med omläsningen av serien innan nyår.
Det här är verkligen inte min favoritbok i serien. Själva händelseförloppet i serien är egentligen redan avklarat och nu är det bara lite om vad som hände efteråt, och hur det gick för den samtida generationen av Isfolket. Och så spårar berättelsen ur alldeles igen. Jag förstår inte riktigt vad detta ska vara bra för, även om man får en förklaring i Margits långa efterord. De femtio sista sidorna handlar om hur hon skrev serien och lite grann om henne själv. Är man själv inte lagd åt new age-hållet så blir man kanske inte så mycket klokare av detta, även om det kan vara intressant att veta hur författaren har tänkt och hur det kom sig att hon skrev hela den här långa serien.
Sagan om Isfolket
1. Trollbunden
2. Häxjakten
3. Avgrunden
4. Längtan
5. Dödssynden
6. Det onda arvet
7. Spökslottet
8. Bödelns dotter
9. Den ensamme
10. Vinterstorm
11. Blodshämnd
12. Feber i blodet
13. Satans fotspår
14. Den siste riddaren
15. Vinden från öster
16. Galgdockan
17. Dödens trädgård
18. Bakom fasaden
19. Drakens tänder
20. Korpens vingar
21. Vargtimmen
22. Demonen och jungfrun
23. Våroffer
24. Djupt i jorden
25. Ängel med dolda horn
26. Huset i Eldafjord
27. Synden har lång svans
28. Is och eld
29. Lucifers kärlek
30. Människadjuret
31. Färjkarlen
32. Hunger
33. Nattens demon
34. Kvinnan på stranden
35. Vandring i mörkret
36. Trollmåne
37. Stad i skräck
38. Små män kastar långa skuggor
39. Rop av stumma röster
40. Fångad av tiden
41. Demonernas fjäll
42. Lugnet före stormen
43. En glimt av ömhet
44. Den onda dagen
45. Legenden om Marco
46. Det svarta vattnet
47. Är det någon där ute?
söndag 1 januari 2017
Ring in det nya året
Nytt år, nya böcker att läsa! Eller ja, massor av böcker som jag redan har, gamla och nya, att läsa. Just nu: 1813 stycken.
Och så använder jag mina lotter för att plocka fram något som har blivit bortglömt. Den här månaden nummer 79, som är "Den som vässar vargars tänder" av Carina Rydberg. Den var ju väldigt omtalad och hyllad för en del år sedan. Det blir spännande att läsa den. Äntligen.
Och så använder jag mina lotter för att plocka fram något som har blivit bortglömt. Den här månaden nummer 79, som är "Den som vässar vargars tänder" av Carina Rydberg. Den var ju väldigt omtalad och hyllad för en del år sedan. Det blir spännande att läsa den. Äntligen.
lördag 31 december 2016
The Wolves of Willoughby Chase
The Wolves of Willoughby Chase
av Joan Aiken
Jag sa ju att jag ville läsa mer av Joan Aiken. Så jag valde just den boken som jag redan har läst ... "Mysteriet på Willoughby Chase" var en favorit när jag var barn, men då visste jag inte att den var den första delen i en serie. Jag tror inte att fler delar är översatta till svenska, och dessutom verkar åtminstone den här vara ganska fristående. Nästa bok handlar t.ex. om de vidare äventyren för en karaktär som förekommer i den här boken, men som inte är huvudperson här.
Jag minns att det var något som inte riktigt stämde med boken. Man förstår inte riktigt var och när den utspelar sig. Jag vet inte om man tog med det lilla förordet i översättningen, i så fall läste jag inte det, men här förklaras det att detta faktiskt är kontrafaktisk historia. Det utspelar sig i England på 1830-talet, när kung James III regerade. Det har inte funnits någon James III. Jo, i Skottland, men det var på 1400-talet. Kanaltunneln var redan byggd på den här tiden och stränga vintrar har drivit en stor mängd vargar från Europa och Ryssland. Stora vargflockar är en fara att räkna med på den engelska landsbygden.
Sylvia Green tillhör en fin släkt, men förlorade sina föräldrar tidigt. De senaste åren har hon bott hos en äldre släkting i London, tant Jane, under mycket knappa omständigheter. Tant Jane sätter en ära i att inte be sin bror, sir Willoughby, om pengar. Men nu är det så illa att hon har bett honom ta hand om Sylvia. Sir Willoughby har en dotter i samma ålder, och även om det innebär att tant Jane nu blir helt ensam så är detta det bästa för Sylvia.
Bonnie på Willoughby Chase är eld och lågor över Sylvias ankomst. Hon är enda barnet, och det här blir ju som att få en syster och lekkamrat. Det enda som förstör hennes glädje, och det rejält, är att i samma veva ska hennes föräldrar resa bort. Hennes mor är sjuklig och behöver vistas i Sydeuropas varmare klimat en tid. Men sir Willoughby har ordnat så att en avlägsen släkting blir flickornas guvernant och dessutom sköter godset. Men så fort Bonnies föräldrar har rest så visar miss Slighcarp sin rätta natur. Hon har definitivt en baktanke med sitt nya uppdrag. Hon och hennes allierade är nästan komiskt onda. Det är till och med så att de har "onda" namn, vilket passar in i 1800-talsatmosfären.
Jag tycker att julen är kostymdramats tid, och eftersom det dessutom är vinter i boken så passade den perfekt att läsa nu under julen. Ett mysigt äventyr. Jag blev väldigt sugen på att läsa resten av serien också.
Och så får jag väl passa på att önska ett gott nytt år! Statistik och favoriter från 2016 kommer senare, när jag har hunnit skriva om alla böcker som jag läste under året. Ja, det är bara en till, så det ska väl inte dröja så länge.
av Joan Aiken
Jag sa ju att jag ville läsa mer av Joan Aiken. Så jag valde just den boken som jag redan har läst ... "Mysteriet på Willoughby Chase" var en favorit när jag var barn, men då visste jag inte att den var den första delen i en serie. Jag tror inte att fler delar är översatta till svenska, och dessutom verkar åtminstone den här vara ganska fristående. Nästa bok handlar t.ex. om de vidare äventyren för en karaktär som förekommer i den här boken, men som inte är huvudperson här.
Jag minns att det var något som inte riktigt stämde med boken. Man förstår inte riktigt var och när den utspelar sig. Jag vet inte om man tog med det lilla förordet i översättningen, i så fall läste jag inte det, men här förklaras det att detta faktiskt är kontrafaktisk historia. Det utspelar sig i England på 1830-talet, när kung James III regerade. Det har inte funnits någon James III. Jo, i Skottland, men det var på 1400-talet. Kanaltunneln var redan byggd på den här tiden och stränga vintrar har drivit en stor mängd vargar från Europa och Ryssland. Stora vargflockar är en fara att räkna med på den engelska landsbygden.
Sylvia Green tillhör en fin släkt, men förlorade sina föräldrar tidigt. De senaste åren har hon bott hos en äldre släkting i London, tant Jane, under mycket knappa omständigheter. Tant Jane sätter en ära i att inte be sin bror, sir Willoughby, om pengar. Men nu är det så illa att hon har bett honom ta hand om Sylvia. Sir Willoughby har en dotter i samma ålder, och även om det innebär att tant Jane nu blir helt ensam så är detta det bästa för Sylvia.
Bonnie på Willoughby Chase är eld och lågor över Sylvias ankomst. Hon är enda barnet, och det här blir ju som att få en syster och lekkamrat. Det enda som förstör hennes glädje, och det rejält, är att i samma veva ska hennes föräldrar resa bort. Hennes mor är sjuklig och behöver vistas i Sydeuropas varmare klimat en tid. Men sir Willoughby har ordnat så att en avlägsen släkting blir flickornas guvernant och dessutom sköter godset. Men så fort Bonnies föräldrar har rest så visar miss Slighcarp sin rätta natur. Hon har definitivt en baktanke med sitt nya uppdrag. Hon och hennes allierade är nästan komiskt onda. Det är till och med så att de har "onda" namn, vilket passar in i 1800-talsatmosfären.
Jag tycker att julen är kostymdramats tid, och eftersom det dessutom är vinter i boken så passade den perfekt att läsa nu under julen. Ett mysigt äventyr. Jag blev väldigt sugen på att läsa resten av serien också.
Och så får jag väl passa på att önska ett gott nytt år! Statistik och favoriter från 2016 kommer senare, när jag har hunnit skriva om alla böcker som jag läste under året. Ja, det är bara en till, så det ska väl inte dröja så länge.
Etiketter:
Barnböcker,
Joan Aiken,
Kontrafaktisk historia
fredag 30 december 2016
Bli som folk
Bli som folk
av Stina Stoor
Jag hade läst (och älskat) en av Stina Stoors noveller tidigare – "Ojura", som också är med i den här samlingen. Den är fortfarande en av mina favoriter, men resten av novellerna är också riktigt, riktigt bra. Perfekt fångade människor.
Jag gillar språket också. Min inre röst vill slå över till ett norrländskt tonfall, som den tyvärr inte behärskar, när jag läser. Jag kanske borde försöka mig på ljudboken.
av Stina Stoor
Jag hade läst (och älskat) en av Stina Stoors noveller tidigare – "Ojura", som också är med i den här samlingen. Den är fortfarande en av mina favoriter, men resten av novellerna är också riktigt, riktigt bra. Perfekt fångade människor.
Jag gillar språket också. Min inre röst vill slå över till ett norrländskt tonfall, som den tyvärr inte behärskar, när jag läser. Jag kanske borde försöka mig på ljudboken.
torsdag 29 december 2016
Till rum nitton
Till rum nitton
av Doris Lessing
Susan och Matthew Rawlings har ordnat det perfekt för sig. De har gift sig vid en lämplig ålder (inte för unga, vilket de har sett kan leda till problem), de har ett trevligt hus och friska barn, och de har förutsett att livet inte kan vara en dans på rosor. De vet redan att Susan kommer känna sig uttråkad ibland när hon tar hand om barnen, men det får man ju räkna med. Dessutom kan hon ju börja jobba igen så småningom. De har förutsett alla problem och vet att de kommer kunna klara av dem.
Självklart är det bara som de tror. För när Susan börjar känna att hon vill fly från familjen, bara ha en stund för sig själv, så är det ingen som riktigt förstår. Visst, de kan skaffa au pair. Visst, hon kan få ett eget rum i huset, där barnen inte får störa. Men egentligen finns det ingen förståelse för Susans känslor. Så det är väl något fel på henne då.
Jag har läst novellen tidigare, men jag märker att jag inte kommer ihåg den så bra. Jag kanske inte riktigt förstod mig på den då. Nu tycker jag att den är mästerligt skriven.
av Doris Lessing
Susan och Matthew Rawlings har ordnat det perfekt för sig. De har gift sig vid en lämplig ålder (inte för unga, vilket de har sett kan leda till problem), de har ett trevligt hus och friska barn, och de har förutsett att livet inte kan vara en dans på rosor. De vet redan att Susan kommer känna sig uttråkad ibland när hon tar hand om barnen, men det får man ju räkna med. Dessutom kan hon ju börja jobba igen så småningom. De har förutsett alla problem och vet att de kommer kunna klara av dem.
Självklart är det bara som de tror. För när Susan börjar känna att hon vill fly från familjen, bara ha en stund för sig själv, så är det ingen som riktigt förstår. Visst, de kan skaffa au pair. Visst, hon kan få ett eget rum i huset, där barnen inte får störa. Men egentligen finns det ingen förståelse för Susans känslor. Så det är väl något fel på henne då.
Jag har läst novellen tidigare, men jag märker att jag inte kommer ihåg den så bra. Jag kanske inte riktigt förstod mig på den då. Nu tycker jag att den är mästerligt skriven.
onsdag 28 december 2016
Dolly
Dolly
av Alice Munro
Det börjar oroväckande. Håller de verkligen på med det jag tror? Och sedan fortsätter det åt ett håll som jag inte alls hade väntat mig. Mycket bra novell.
Och jag lyckades i alla fall förutse något.
Berättaren: *ägnar sig att åt skriva biografier om bortglömda kanadensiska författare*
Jag: Som Martha Ostenso?
Berättaren, ett par sidor senare: Och jag fann mig berätta om de försummade författarna och till och med namnge den som jag för ögonblicket arbetade med, Martha Ostenso ...
Jag: Ha!
av Alice Munro
Det börjar oroväckande. Håller de verkligen på med det jag tror? Och sedan fortsätter det åt ett håll som jag inte alls hade väntat mig. Mycket bra novell.
Och jag lyckades i alla fall förutse något.
Berättaren: *ägnar sig att åt skriva biografier om bortglömda kanadensiska författare*
Jag: Som Martha Ostenso?
Berättaren, ett par sidor senare: Och jag fann mig berätta om de försummade författarna och till och med namnge den som jag för ögonblicket arbetade med, Martha Ostenso ...
Jag: Ha!
Etiketter:
Alice Munro,
Martha Ostenso,
Noveller,
Novellix
tisdag 27 december 2016
The Country Diary of an Edwardian Lady
The Country Diary of an Edwardian Lady
av Edith Holden
Edith Holden var konstnär, illustratör och konstlärare, och tydligen mycket intresserad av naturen. I den här boken har hon fört anteckningar om naturen och årstidernas skiftningar under år 1906. Dessutom har hon tagit med dikter som passar för månaden och framför allt illustrerat med bilder av växter, fåglar m.m. Inte för att ges ut, verkar det som. Hon kallade den "Nature Notes for 1906". Den gavs inte ut förrän på 70-talet.
Det tog ett tag att läsa. Jag läste nämligen en bit varje månad. Jag tyckte att det var det enda vettiga.
av Edith Holden
Edith Holden var konstnär, illustratör och konstlärare, och tydligen mycket intresserad av naturen. I den här boken har hon fört anteckningar om naturen och årstidernas skiftningar under år 1906. Dessutom har hon tagit med dikter som passar för månaden och framför allt illustrerat med bilder av växter, fåglar m.m. Inte för att ges ut, verkar det som. Hon kallade den "Nature Notes for 1906". Den gavs inte ut förrän på 70-talet.
Det tog ett tag att läsa. Jag läste nämligen en bit varje månad. Jag tyckte att det var det enda vettiga.
söndag 25 december 2016
On the Move: A Life
On the Move: A Life
av Oliver Sacks
Man känner ju mest till Oliver Sacks som neurologen som skriver medryckande om sina patienter i t.ex. "Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt" och en Robin Williams-film som jag inte har sett. Däremot har jag läst några av Sacks andra böcker också, en om syn och hallucinationer och så en självbiografisk bok om kemiintresset han hade som barn (och med utgångspunkt från detta även om hans släkt och hans uppväxt i 40-talets London). Och så dyker den här bilden som är på omslaget till "On the Move" upp på nätet med kommentarer som "kan ni fatta att detta är Oliver Sacks!". Tydligen hände det en massa saker som jag inte hade gissat på mellan de böckerna som jag har läst.
Det här är mer en traditionell självbiografi. I motsats till "Morbror Volfram" så finns det inte ett särskilt tema, så det blir ju spretigare. För att det är mycket spret under en livstid. Fast något som återkommer är det här med att gå helt upp i ett eller annat, och det kan vara allt från kroppsbyggande till blötdjur eller olika droger. Jag uppskattar den förmågan mycket, även om det uppenbarligen inte alltid är en så bra egenskap. Det är minst sagt ett händelserikt liv som återberättas här. Och långt ifrån allt har varit lätt.
Att redan ha läst "Morbror Volfram" är nog inte fel, eftersom man då redan vet mycket om släkthistorien och barndomen, som inte ägnas särskilt stort utrymme här.
(Kul detalj: I ett avsnitt befinner vi oss plötsligt i persongalleriet av "Love, Nina" av Nina Stibbe – en bok som jag gillar. Det är inte samma tid, men flera av de där kulturpersonligheterna på den där gatan dyker upp här också.)
av Oliver Sacks
Man känner ju mest till Oliver Sacks som neurologen som skriver medryckande om sina patienter i t.ex. "Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt" och en Robin Williams-film som jag inte har sett. Däremot har jag läst några av Sacks andra böcker också, en om syn och hallucinationer och så en självbiografisk bok om kemiintresset han hade som barn (och med utgångspunkt från detta även om hans släkt och hans uppväxt i 40-talets London). Och så dyker den här bilden som är på omslaget till "On the Move" upp på nätet med kommentarer som "kan ni fatta att detta är Oliver Sacks!". Tydligen hände det en massa saker som jag inte hade gissat på mellan de böckerna som jag har läst.
Det här är mer en traditionell självbiografi. I motsats till "Morbror Volfram" så finns det inte ett särskilt tema, så det blir ju spretigare. För att det är mycket spret under en livstid. Fast något som återkommer är det här med att gå helt upp i ett eller annat, och det kan vara allt från kroppsbyggande till blötdjur eller olika droger. Jag uppskattar den förmågan mycket, även om det uppenbarligen inte alltid är en så bra egenskap. Det är minst sagt ett händelserikt liv som återberättas här. Och långt ifrån allt har varit lätt.
Att redan ha läst "Morbror Volfram" är nog inte fel, eftersom man då redan vet mycket om släkthistorien och barndomen, som inte ägnas särskilt stort utrymme här.
(Kul detalj: I ett avsnitt befinner vi oss plötsligt i persongalleriet av "Love, Nina" av Nina Stibbe – en bok som jag gillar. Det är inte samma tid, men flera av de där kulturpersonligheterna på den där gatan dyker upp här också.)
Etiketter:
Biografier memoarer m.m.,
Bokbingo,
Oliver Sacks
Juldagen
Jag hoppas att alla har en riktigt mysig juldag, kanske med en julklappsbok eller en hel bunt. Här är de böcker som jag fick igår. Ja, det blir mest böcker som jag får. Och mest böcker som jag har önskat mig. Enbart böcker som jag har önskat mig faktiskt. Tydligen är det inte så lätt att köpa böcker till mig.
Uppifrån:
Karin Johannisson - "Den sårade divan"
Annika Norlin - "Texter"
Lucia Berlin - "A Manual for Cleaning Women"
Hanna Hellquist - "En tryckare på Blue Moon Bar"
Grady Henrix - "Horrorstör"
Marika McCoola (!), Emily Carroll - "Baba Yaga's Assistant"
Neil Gaiman - "The View from the Cheap Seats"
Lisa Wool-Rim Sjöblom - "Palimpsest"
Och så fick jag ju en Jane Austen-actionsfigur. Så klart. Tack så mycket! :)
Den läsande tomten brukar stå någonstans i min bokhylla varje jul.
Jag borde ju ha tagit en fin bild på de böcker som jag gav bort också, men det glömde jag förstås i den allmänna tejpstressen den 23:e. Typiskt.
Nu ska jag ut och jaga pokémon.
Uppifrån:
Karin Johannisson - "Den sårade divan"
Annika Norlin - "Texter"
Lucia Berlin - "A Manual for Cleaning Women"
Hanna Hellquist - "En tryckare på Blue Moon Bar"
Grady Henrix - "Horrorstör"
Marika McCoola (!), Emily Carroll - "Baba Yaga's Assistant"
Neil Gaiman - "The View from the Cheap Seats"
Lisa Wool-Rim Sjöblom - "Palimpsest"
Och så fick jag ju en Jane Austen-actionsfigur. Så klart. Tack så mycket! :)
Den läsande tomten brukar stå någonstans i min bokhylla varje jul.
Jag borde ju ha tagit en fin bild på de böcker som jag gav bort också, men det glömde jag förstås i den allmänna tejpstressen den 23:e. Typiskt.
Nu ska jag ut och jaga pokémon.
torsdag 15 december 2016
Du och jag mot världen
Du och jag mot världen
av Zulmir Bečević
I den sista (om man läser dem i samma ordning som jag gjorde alltså) av Novellix temafyra om flykt är själva flykten redan avklarad. Huvudpersonen och hans mamma bor i Sverige. Men det gör inte pappan. Han är död i hemlandet. Det kan huvudpersonen inte acceptera.
Hela fyran om flykt är klart läsvärd. Speciellt nu, tänkte jag skriva, men egentligen är det väl alltid ett aktuellt ämne.
av Zulmir Bečević
I den sista (om man läser dem i samma ordning som jag gjorde alltså) av Novellix temafyra om flykt är själva flykten redan avklarad. Huvudpersonen och hans mamma bor i Sverige. Men det gör inte pappan. Han är död i hemlandet. Det kan huvudpersonen inte acceptera.
Hela fyran om flykt är klart läsvärd. Speciellt nu, tänkte jag skriva, men egentligen är det väl alltid ett aktuellt ämne.
måndag 12 december 2016
Se dig inte om!
Se dig inte om!
av Eyvind Johnson
Det är 1916, Olof är sexton år och han har nytt jobb igen. Den här gången på en biograf. Till en början med att sätta upp affischer och sånt, men han kan säkert få bli upplärd till biografmaskinist så småningom. Han får också följa med på turné på landsbygden, där man inte har några egna biografer. Han läser mycket och gör sig egna funderingar, men ibland får han korrigera sig i tanken – snart kommer revolutionen och då kommer allt säkert bli helt annorlunda.
De tidigare böckerna i serien är "Nu var det 1914" och "Här har du ditt liv!". Jag tycker om att läsa de här böckerna om en pojkes liv och tankar för hundra år sedan (jag läser dem ju så att de utspelar sig för exakt hundra år sedan). Men nästa bok är den sista.
av Eyvind Johnson
Det är 1916, Olof är sexton år och han har nytt jobb igen. Den här gången på en biograf. Till en början med att sätta upp affischer och sånt, men han kan säkert få bli upplärd till biografmaskinist så småningom. Han får också följa med på turné på landsbygden, där man inte har några egna biografer. Han läser mycket och gör sig egna funderingar, men ibland får han korrigera sig i tanken – snart kommer revolutionen och då kommer allt säkert bli helt annorlunda.
De tidigare böckerna i serien är "Nu var det 1914" och "Här har du ditt liv!". Jag tycker om att läsa de här böckerna om en pojkes liv och tankar för hundra år sedan (jag läser dem ju så att de utspelar sig för exakt hundra år sedan). Men nästa bok är den sista.
måndag 5 december 2016
Eller sjunk i havet
Eller sjunk i havet
av David Mohseni
Det här verkar vara ett utdrag ur en kommande bok om David Mohsenis flykt från Afghanistan till Sverige, där hans bror redan bodde. I den här delen av berättelsen befinner han sig i Iran, nära gränsen till Turkiet. Hans bror ringer och berättar att han inte har kunnat få tag i någon människosmugglare som kan ta honom över gränsen, så det får Daoud (David) försöka ordna själv. Hur man nu gör det. Han känner ju ingen i den här stan. Detta är dessutom bara en liten del av resan som han måste göra. Från Turkiet ska han också ta sig över gränsen till Grekland.
Det jag uppskattar mest med "Eller sjunk i havet" är att den är självupplevd och att många av detaljerna är sånt som man kanske inte har tänkt på men så klart är det så. Vad som kan hända medan man tar sig över gränsen är vi väl alla medvetna om vid det här laget? Men en sån sak som att så klart klantar man till det när man ska leta efter någon som kan smuggla en över gränsen, i synnerhet om man är tretton år.
av David Mohseni
Det här verkar vara ett utdrag ur en kommande bok om David Mohsenis flykt från Afghanistan till Sverige, där hans bror redan bodde. I den här delen av berättelsen befinner han sig i Iran, nära gränsen till Turkiet. Hans bror ringer och berättar att han inte har kunnat få tag i någon människosmugglare som kan ta honom över gränsen, så det får Daoud (David) försöka ordna själv. Hur man nu gör det. Han känner ju ingen i den här stan. Detta är dessutom bara en liten del av resan som han måste göra. Från Turkiet ska han också ta sig över gränsen till Grekland.
Det jag uppskattar mest med "Eller sjunk i havet" är att den är självupplevd och att många av detaljerna är sånt som man kanske inte har tänkt på men så klart är det så. Vad som kan hända medan man tar sig över gränsen är vi väl alla medvetna om vid det här laget? Men en sån sak som att så klart klantar man till det när man ska leta efter någon som kan smuggla en över gränsen, i synnerhet om man är tretton år.
söndag 4 december 2016
Skeletons on the Zahara
Jag har skrivit lite om den här boken, om hemska umbäranden i Sahara på 1800-talet, i min Jorden runt-blogg.
Etiketter:
Biografier memoarer m.m.,
Dean King,
Jorden runt-projektet
lördag 3 december 2016
Lisa och de flygande barnen
Lisa och de flygande barnen
av Posy Simmonds
Jag köpte bara den här (på loppis) för att jag tyckte att det var lite kul att Posy Simmonds hade skrivit den. Annars har jag bara läst "Tamara Drewe" och jag vill läsa fler av hennes serieböcker för vuxna. Det här är för barn, men jag känner ändå igen stilen från hennes andra serier.
Lisa, hennes pappa och hennes bebislillebror Willy ska gå och leka i parken, men pappa tycker att det är för kallt för Willy (trots att han ändå kunde stå och prata med bekanta på gatan hur länge som helst) och bestämmer att de ska gå på museum i stället. Lisa blir arg och sätter sig och surar på en soffa i entrén medan pappa går iväg till utställningarna. Men snart får Lisa annat att tänka på, när ett par keruber från olika konstverk får liv och vill leka.
Jag känner inte att jag tillhör målgruppen, men det var ju en ganska kul historia.
av Posy Simmonds
Jag köpte bara den här (på loppis) för att jag tyckte att det var lite kul att Posy Simmonds hade skrivit den. Annars har jag bara läst "Tamara Drewe" och jag vill läsa fler av hennes serieböcker för vuxna. Det här är för barn, men jag känner ändå igen stilen från hennes andra serier.
Lisa, hennes pappa och hennes bebislillebror Willy ska gå och leka i parken, men pappa tycker att det är för kallt för Willy (trots att han ändå kunde stå och prata med bekanta på gatan hur länge som helst) och bestämmer att de ska gå på museum i stället. Lisa blir arg och sätter sig och surar på en soffa i entrén medan pappa går iväg till utställningarna. Men snart får Lisa annat att tänka på, när ett par keruber från olika konstverk får liv och vill leka.
Jag känner inte att jag tillhör målgruppen, men det var ju en ganska kul historia.
Etiketter:
Barnböcker,
Bilderböcker,
Posy Simmonds,
Seriealbum
fredag 2 december 2016
Bricken på Svartvik
Bricken på Svartvik
av Vibeke Olsson
Det har gått några år sedan den stora strejken vid sågverken runt Sundsvall. Bricken har blivit fjorton år och fått ett mer ansvarsfullt jobb. Alla sågverksungarna börjar ju jobba när de är sju-åtta år, men då gör de ju ganska enkla och ofarliga sysslor. Men nu är Bricken ribbkaperska och får stå vid en snurrande klinga och kapa ribb under långa arbetsdagar. Vad nu ribb är. Jag antar att det är någon smal produkt från sågen.
Hon är väldigt stolt över sitt jobb. Annars är det mesta som vanligt, utom att Bricken har lättare att bli irriterad på sina föräldrar numera. Men hon är också orolig för dem. Pappan med sin förstörda axel och mamman med sitt magsår. Hon tycker att de har blivit så gamla. Hon funderar också på om hon ska låta sig döpas i baptistkyrkan. Mamman är medlem men inte pappan. En av kompisarna verkar så säker i sin tro, men de andra kompisarna intresserar sig för helt andra saker. Vad ska hon välja?
Jag gillar de här böckerna. Det är ju svårt att veta, men de känns i alla fall övertygande, som att Bricken verkligen kunde ha levt vid ett sågverk utanför Sundsvall på 1800-talet. Ibland får man ju inte alls den känslan när man läser historiska romaner, men här funkar det.
En kul grej var att medan jag läste "Bricken på Svartvik" så började den nya säsongen av Historieätarna på TV. Och i första avsnittet kände jag igen nästan allt från den här boken och "Sågverksungen"! Allt hade med träindustrin i Norrland att göra, och Erik Haag och Lotta Lundberg testade allt från att leva lyxigt träpatronsliv på hotell Knaust till hur det kunde vara under de värsta svältåren. Det är ju de som Brickens föräldrar kallar storsvagåren – orsaken till att Bricken är ett omhuldat ensambarn är att de förlorade alla hennes äldre syskon då. Bricken tänker mycket på syskonen som hon aldrig fick träffa. I första boken är brodern Mårten hennes låtsaskompis, men just det har hon vuxit ifrån nu.
av Vibeke Olsson
Det har gått några år sedan den stora strejken vid sågverken runt Sundsvall. Bricken har blivit fjorton år och fått ett mer ansvarsfullt jobb. Alla sågverksungarna börjar ju jobba när de är sju-åtta år, men då gör de ju ganska enkla och ofarliga sysslor. Men nu är Bricken ribbkaperska och får stå vid en snurrande klinga och kapa ribb under långa arbetsdagar. Vad nu ribb är. Jag antar att det är någon smal produkt från sågen.
Hon är väldigt stolt över sitt jobb. Annars är det mesta som vanligt, utom att Bricken har lättare att bli irriterad på sina föräldrar numera. Men hon är också orolig för dem. Pappan med sin förstörda axel och mamman med sitt magsår. Hon tycker att de har blivit så gamla. Hon funderar också på om hon ska låta sig döpas i baptistkyrkan. Mamman är medlem men inte pappan. En av kompisarna verkar så säker i sin tro, men de andra kompisarna intresserar sig för helt andra saker. Vad ska hon välja?
Jag gillar de här böckerna. Det är ju svårt att veta, men de känns i alla fall övertygande, som att Bricken verkligen kunde ha levt vid ett sågverk utanför Sundsvall på 1800-talet. Ibland får man ju inte alls den känslan när man läser historiska romaner, men här funkar det.
En kul grej var att medan jag läste "Bricken på Svartvik" så började den nya säsongen av Historieätarna på TV. Och i första avsnittet kände jag igen nästan allt från den här boken och "Sågverksungen"! Allt hade med träindustrin i Norrland att göra, och Erik Haag och Lotta Lundberg testade allt från att leva lyxigt träpatronsliv på hotell Knaust till hur det kunde vara under de värsta svältåren. Det är ju de som Brickens föräldrar kallar storsvagåren – orsaken till att Bricken är ett omhuldat ensambarn är att de förlorade alla hennes äldre syskon då. Bricken tänker mycket på syskonen som hon aldrig fick träffa. I första boken är brodern Mårten hennes låtsaskompis, men just det har hon vuxit ifrån nu.
torsdag 1 december 2016
Årets sista SUB-räkning
Oj oj, så mycket att göra idag med att öppna alla kalendrar och räkna alla olästa böcker. Jag har teadventskalender, paketkalender och ett par chokladkalendrar. Jag gillar adventskalendrar. Egentligen borde jag hitta på något kalenderartat i bloggen något år, men det blir inte i år i alla fall.
Men jag har räknat min SUB. 1803 böcker. Så klart. Och jag har dragit lott om vilken av dem som "måste" läsas den här månaden. Det blev nr 95, "Bock i örtagård" av Fritiof Nilsson Piraten.
Förra månadens bok blev ingen succé. Det är säkert en utmärkt bok, men den ska inte läsas på svenska insåg jag snabbt. Jag kommer skaffa den på engelska någon gång i framtiden. Jag har också en annan lottad bok kvar. Det hade ju inte varit fel att hinna med både den och den här månadens i år. Men vi får se. Man vet aldrig vad som faktiskt blir läst.
Men jag har räknat min SUB. 1803 böcker. Så klart. Och jag har dragit lott om vilken av dem som "måste" läsas den här månaden. Det blev nr 95, "Bock i örtagård" av Fritiof Nilsson Piraten.
Förra månadens bok blev ingen succé. Det är säkert en utmärkt bok, men den ska inte läsas på svenska insåg jag snabbt. Jag kommer skaffa den på engelska någon gång i framtiden. Jag har också en annan lottad bok kvar. Det hade ju inte varit fel att hinna med både den och den här månadens i år. Men vi får se. Man vet aldrig vad som faktiskt blir läst.
Etiketter:
Dorothy Koomson,
Fritiof Nilsson Piraten,
Joan Didion,
SUB,
SUB-lotteri
måndag 28 november 2016
Farväl till dem på land
Farväl till dem på land
av Marjaneh Bakhtiari
Gripande novell om hur ett barn upplever pappas och farmors flyktplaner, och vad vi förstår av det hon berättar som hon inte förstår själv.
av Marjaneh Bakhtiari
Gripande novell om hur ett barn upplever pappas och farmors flyktplaner, och vad vi förstår av det hon berättar som hon inte förstår själv.
fredag 25 november 2016
Kvinnor ritar bara serier om mens
Kvinnor ritar bara serier om mens
av Lena Ackebo, Fanny Lindgren Agazzi, Bitte Andersson, Siri Ahmed Backström, Malin Biller, Tyra Blomster, Karolina Bång, Jojo Falk, Susanne Fredelius, Anneli Furmark, Hanna Gustavsson, Julia Hansen, Joanna Hellgren, Monica Hellström, Stina Hjelm, Joanna Johnson, Elin Lucassi, Lisa Medin, Lina Neidestam, Sara Olausson, Emma Rendel, Matilda Ruta, Lisa Rydberg, Lotta Sjöberg, Linda Spåman, Wendel Strömbeck, Julia Thorell, Frida Ulvegren, Klara Wiksten, Li Österberg och Emelie Östergren
Titeln och idén kommer visst från en sommarprat med Liv Strömqvist. Någon hade sagt till henne att han inte läste kvinnliga serietecknare, för att de bara skriver om mens. Förordet till det här seriealbumet är en forumtråd (?) där några kvinnliga serietecknare pratar om detta och säger att då gör vi väl precis det då. Rätta takter!
Temat för många av serierna är första mensen eller de olika stadierna i menscykeln. Det jag relaterar mest till är nog faktiskt det här med att man inte äger ett lakan utan fläckar, även om det kanske inte direkt är det viktigaste som tas upp i boken. Det är många olika aspekter på mens som tas upp och alla möjliga grader av allvar eller humor.
Som alltid när det handlar om antologier så är det vissa serier man tycker bättre om mer än de andra. Och antagligen är det helt olika serier för olika läsare. Det finns säkert något för alla här.
av Lena Ackebo, Fanny Lindgren Agazzi, Bitte Andersson, Siri Ahmed Backström, Malin Biller, Tyra Blomster, Karolina Bång, Jojo Falk, Susanne Fredelius, Anneli Furmark, Hanna Gustavsson, Julia Hansen, Joanna Hellgren, Monica Hellström, Stina Hjelm, Joanna Johnson, Elin Lucassi, Lisa Medin, Lina Neidestam, Sara Olausson, Emma Rendel, Matilda Ruta, Lisa Rydberg, Lotta Sjöberg, Linda Spåman, Wendel Strömbeck, Julia Thorell, Frida Ulvegren, Klara Wiksten, Li Österberg och Emelie Östergren
Titeln och idén kommer visst från en sommarprat med Liv Strömqvist. Någon hade sagt till henne att han inte läste kvinnliga serietecknare, för att de bara skriver om mens. Förordet till det här seriealbumet är en forumtråd (?) där några kvinnliga serietecknare pratar om detta och säger att då gör vi väl precis det då. Rätta takter!
Temat för många av serierna är första mensen eller de olika stadierna i menscykeln. Det jag relaterar mest till är nog faktiskt det här med att man inte äger ett lakan utan fläckar, även om det kanske inte direkt är det viktigaste som tas upp i boken. Det är många olika aspekter på mens som tas upp och alla möjliga grader av allvar eller humor.
Som alltid när det handlar om antologier så är det vissa serier man tycker bättre om mer än de andra. Och antagligen är det helt olika serier för olika läsare. Det finns säkert något för alla här.
måndag 21 november 2016
Lilla asken
Lilla asken
av Ania Monahof
En av novellerna i Novellix "temafyra" om flykt. Den här är väl den som jag tror utspelar sig längst bort i tiden och jag tror att det är en självbiografisk historia. Dey är 1940-tal. En tonårsflicka med mamma, mormor och mosters familj har redan lämnat sitt hem för Finland, men inte heller Finland är tryggt. Man måste till Sverige, men det får inte märkas att man är på väg. Det är riskfyllt och mormor är ovillig att lämna det nya hemmet för något nytt okänt.
Jag tror att alla novellerna i kvartetten kommer kännas angelägna att läsa, och den här är förstås inget undantag. Men jag förstod senare att den inte är skriven som en novell från början, utan den är ett utdrag ur en bok som heter "Mot stjärnan". Det kanske kan förklara varför det var svårt i början med att hålla ordning på alla personer som är med.
av Ania Monahof
En av novellerna i Novellix "temafyra" om flykt. Den här är väl den som jag tror utspelar sig längst bort i tiden och jag tror att det är en självbiografisk historia. Dey är 1940-tal. En tonårsflicka med mamma, mormor och mosters familj har redan lämnat sitt hem för Finland, men inte heller Finland är tryggt. Man måste till Sverige, men det får inte märkas att man är på väg. Det är riskfyllt och mormor är ovillig att lämna det nya hemmet för något nytt okänt.
Jag tror att alla novellerna i kvartetten kommer kännas angelägna att läsa, och den här är förstås inget undantag. Men jag förstod senare att den inte är skriven som en novell från början, utan den är ett utdrag ur en bok som heter "Mot stjärnan". Det kanske kan förklara varför det var svårt i början med att hålla ordning på alla personer som är med.
fredag 18 november 2016
The History of Love
The History of Love
av Nicole Krauss
Jag var tvungen att googla lite på det här. Jag vet ju att Nicole Krauss tidigare var gift med Jonathan Safran Foer. Tydligen gavs den här boken och "Extremt högt och otroligt nära" ut med bara någon månads mellanrum. Och nej, det är inte bara jag och en i min läsecirkel som har reagerat på att de är ... typ samma bok.
Alma Singer är döpt efter en ganska okänd bok som hennes föräldrar avgudar. Nu är hennes pappa död sedan ett par år tillbaka. Hennes mamma får i uppdrag att översätta den här boken till engelska (den är spanskspråkig) av en privatperson som har hört talas om den och gärna skulle vilja läsa den. Alma är lite inne på att para ihop sin mamma med en ny man, och kanske den här uppdragsgivaren hade passat. Överhuvudtaget blir hon intresserad av boken och sin namne i den, och börjar göra en del efterforskningar.
Vi får också läsa om bokens tillkomst och hur det kom sig att Almas pappa upptäckte den i ett litet sydamerikanskt antikvariat en gång.
Samtidigt får vi följa en lite knepig äldre man, Leo Gursky, som bor i en lägenhet full av grejer och skräp. Han har en lika knepig vän som bor granne och han har en son som inte vet att Leo är hans pappa. Men Leo har hela tiden följt sonens liv på avstånd.
Ja, och så flätas ju allt ihop på något sätt, och olika avsnitt i boken är skrivna på olika sätt. Jfr "Extremt högt och otroligt nära". Och den döda pappan, och letandet efter någon i New York ... Det finns t.o.m. en excentrisk liten pojke (Almas bror). Det är klart att de är två olika böcker, men de är ju så lika. Det är nästan som om författarna skrev en lista med saker som skulle vara med och sedan skrev varsin bok, som någon sorts lek. Och jag tycker ganska bra om båda böckerna. Jag tycker inte att de är så fantastiska som jag hade hört (och det blir ju alltid en besvikelse), men ändå helt okej. Gåtor är ju alltid trevligt att läsa om. Och jag gillar avsnitten om Leo Gursky.
av Nicole Krauss
Jag var tvungen att googla lite på det här. Jag vet ju att Nicole Krauss tidigare var gift med Jonathan Safran Foer. Tydligen gavs den här boken och "Extremt högt och otroligt nära" ut med bara någon månads mellanrum. Och nej, det är inte bara jag och en i min läsecirkel som har reagerat på att de är ... typ samma bok.
Alma Singer är döpt efter en ganska okänd bok som hennes föräldrar avgudar. Nu är hennes pappa död sedan ett par år tillbaka. Hennes mamma får i uppdrag att översätta den här boken till engelska (den är spanskspråkig) av en privatperson som har hört talas om den och gärna skulle vilja läsa den. Alma är lite inne på att para ihop sin mamma med en ny man, och kanske den här uppdragsgivaren hade passat. Överhuvudtaget blir hon intresserad av boken och sin namne i den, och börjar göra en del efterforskningar.
Vi får också läsa om bokens tillkomst och hur det kom sig att Almas pappa upptäckte den i ett litet sydamerikanskt antikvariat en gång.
Samtidigt får vi följa en lite knepig äldre man, Leo Gursky, som bor i en lägenhet full av grejer och skräp. Han har en lika knepig vän som bor granne och han har en son som inte vet att Leo är hans pappa. Men Leo har hela tiden följt sonens liv på avstånd.
Ja, och så flätas ju allt ihop på något sätt, och olika avsnitt i boken är skrivna på olika sätt. Jfr "Extremt högt och otroligt nära". Och den döda pappan, och letandet efter någon i New York ... Det finns t.o.m. en excentrisk liten pojke (Almas bror). Det är klart att de är två olika böcker, men de är ju så lika. Det är nästan som om författarna skrev en lista med saker som skulle vara med och sedan skrev varsin bok, som någon sorts lek. Och jag tycker ganska bra om båda böckerna. Jag tycker inte att de är så fantastiska som jag hade hört (och det blir ju alltid en besvikelse), men ändå helt okej. Gåtor är ju alltid trevligt att läsa om. Och jag gillar avsnitten om Leo Gursky.
torsdag 17 november 2016
Skräckens timmar & andra rysare
Skräckens timmar & andra rysare
av Joan Aiken, Ray Bradbury, Philippa Pearce m. fl.
... där "m. fl." uppenbarligen står för John Gordon, eftersom han är den enda av författarna som inte nämns på omslaget. Det här är en ganska typisk samling spökhistorier, sådana som jag gärna läste när jag var liten. Detta är en av de böcker jag läste då och som jag läser om nu på grund av ett par noveller som jag fastnade särskilt för då: "Han", "Födelsedagsfesten" och "Inkräktarna", samtliga av Joan Aiken. Nu ser jag ju hur konstigt urvalet är. Alla novellerna i boken är av Joan Aiken utom tre, en av var och en av de andra författarna. Som att man egentligen hade tänkt översätta en novellsamling av Aiken men ångrade sig. Men alla novellerna är bra, även om jag läste två av dem i en annan gammal spökhistorieantologi ganska nyligen (för tre år sedan, allting är relativt). Särskilt skulle jag vilja läsa mer av Aiken och Bradbury. *klickar hem bok*
av Joan Aiken, Ray Bradbury, Philippa Pearce m. fl.
... där "m. fl." uppenbarligen står för John Gordon, eftersom han är den enda av författarna som inte nämns på omslaget. Det här är en ganska typisk samling spökhistorier, sådana som jag gärna läste när jag var liten. Detta är en av de böcker jag läste då och som jag läser om nu på grund av ett par noveller som jag fastnade särskilt för då: "Han", "Födelsedagsfesten" och "Inkräktarna", samtliga av Joan Aiken. Nu ser jag ju hur konstigt urvalet är. Alla novellerna i boken är av Joan Aiken utom tre, en av var och en av de andra författarna. Som att man egentligen hade tänkt översätta en novellsamling av Aiken men ångrade sig. Men alla novellerna är bra, även om jag läste två av dem i en annan gammal spökhistorieantologi ganska nyligen (för tre år sedan, allting är relativt). Särskilt skulle jag vilja läsa mer av Aiken och Bradbury. *klickar hem bok*
Etiketter:
Joan Aiken,
John Gordon,
Noveller,
Philippa Pearce,
Ray Bradbury,
Skräck och spökhistorier
tisdag 15 november 2016
Ett testamente från helvetet
Ett testamente från helvetet
av Kristina Ohlson
En deckarförfattarinna har inte hörts av på flera dagar och har inte dykt upp på avtalade möten. Åtminstone det senare är ovanligt för henne och hennes advokat bestämmer sig för att undersöka saken.
Spännande och skrämmande novell. Jag gillar!
av Kristina Ohlson
En deckarförfattarinna har inte hörts av på flera dagar och har inte dykt upp på avtalade möten. Åtminstone det senare är ovanligt för henne och hennes advokat bestämmer sig för att undersöka saken.
Spännande och skrämmande novell. Jag gillar!
Etiketter:
Deckare,
Kristina Ohlsson,
Noveller,
Novellix
måndag 14 november 2016
Anya's Ghost
Anya's Ghost
av Vera Brosgol
Anya vantrivs och försöker passa in i sin skola. Hon är rysk, klumpig och lite tjock samt ständigt förföljd av Dima, en rysk tönt vars familj går i samma kyrka som hennes egen. Ingen som skulle höja Anyas status i skolan direkt. Inte som snygge Sean, som överraskande nog ibland pratar med Anya.
Så råkar hon ramla ner i en uttorkad brunn som också innehåller ett skelett, och ett spöke. När Anya blir räddad upptäcker hon att spöket, en tjej i hennes egen ålder, har följt med. Creepy, men också rätt användbart för att fuska på prov och ta reda på Seans schema så Anya kan "råka" springa på honom. Men när spöket försöker styra Anyas liv är det inte lika kul längre.
Superbra och rolig serie i high school-miljö som dessutom var betydligt läskigare som spökhistoria än vad jag hade förväntat mig.
av Vera Brosgol
Anya vantrivs och försöker passa in i sin skola. Hon är rysk, klumpig och lite tjock samt ständigt förföljd av Dima, en rysk tönt vars familj går i samma kyrka som hennes egen. Ingen som skulle höja Anyas status i skolan direkt. Inte som snygge Sean, som överraskande nog ibland pratar med Anya.
Så råkar hon ramla ner i en uttorkad brunn som också innehåller ett skelett, och ett spöke. När Anya blir räddad upptäcker hon att spöket, en tjej i hennes egen ålder, har följt med. Creepy, men också rätt användbart för att fuska på prov och ta reda på Seans schema så Anya kan "råka" springa på honom. Men när spöket försöker styra Anyas liv är det inte lika kul längre.
Superbra och rolig serie i high school-miljö som dessutom var betydligt läskigare som spökhistoria än vad jag hade förväntat mig.
Etiketter:
Seriealbum,
Skräck och spökhistorier,
Ungdomsböcker,
Vera Brosgol
söndag 13 november 2016
Hemma och på luffen
Hemma och på luffen
av Albert Engström
Först lite konsumentupplysning: Jag behövde en bok från 1916 till bokbingot och "1001 böcker du måste läsa innan du dör" tipsade om Albert Engströms "Hemma och på luffen". Biblioteket har den så det verkade ju som ett självklart val. Men jag blev misstänksam när en av texterna i boken hette ett datum som kom senare än 1916. Och när texterna ö.h.t. sades vara skrivna 1918, 1919 ... Och av texterna som Göran Hägg nämnde i "1001 böcker" fanns inga spår. Men boken finns ju hos Projekt Runeberg också, där med ett helt annat innehåll. Det verkar som om biblioteket har en utgåva med ett urval av Engströms texter i en tio-tolv band, där varje band är döpt efter en av Engströms böcker. Fast de har inte samma innehåll som de böcker de är döpta efter. Det är den enda förklaringen jag kan komma på. Väldigt märkligt och något som jag aldrig hade märkt om jag inte hade varit så inställd på att boken skulle vara från just 1916.
Jag läste alltså boken hos Projekt Runeberg. Egentligen det första jag läser av Engström om man inte räknar att man ibland ser enstaka skämtteckningar här och där. Det här är en samling korta berättelser av olika slag, ofta illustrerade. Det finns en del historier från Småland och Roslagen och betraktelser från resor i USA och i Tyskland, mitt under första världskriget. Jag tyckte om boken och kan tänka mig att läsa mer av Engström.
av Albert Engström
Först lite konsumentupplysning: Jag behövde en bok från 1916 till bokbingot och "1001 böcker du måste läsa innan du dör" tipsade om Albert Engströms "Hemma och på luffen". Biblioteket har den så det verkade ju som ett självklart val. Men jag blev misstänksam när en av texterna i boken hette ett datum som kom senare än 1916. Och när texterna ö.h.t. sades vara skrivna 1918, 1919 ... Och av texterna som Göran Hägg nämnde i "1001 böcker" fanns inga spår. Men boken finns ju hos Projekt Runeberg också, där med ett helt annat innehåll. Det verkar som om biblioteket har en utgåva med ett urval av Engströms texter i en tio-tolv band, där varje band är döpt efter en av Engströms böcker. Fast de har inte samma innehåll som de böcker de är döpta efter. Det är den enda förklaringen jag kan komma på. Väldigt märkligt och något som jag aldrig hade märkt om jag inte hade varit så inställd på att boken skulle vara från just 1916.
Jag läste alltså boken hos Projekt Runeberg. Egentligen det första jag läser av Engström om man inte räknar att man ibland ser enstaka skämtteckningar här och där. Det här är en samling korta berättelser av olika slag, ofta illustrerade. Det finns en del historier från Småland och Roslagen och betraktelser från resor i USA och i Tyskland, mitt under första världskriget. Jag tyckte om boken och kan tänka mig att läsa mer av Engström.
lördag 12 november 2016
Om flickor för flickor: Den svenska flickboken
Om flickor för flickor: Den svenska flickboken
Red. Ying Toijer-Nilsson och Boel Westin
Ibland kanske man går igenom sin bokhylla och tänker att "de här loppisböckerna om gamla ungdomsböcker har nog Marie mer glädje av (om hon inte redan äger dem), det är ju inte som att jag kommer orka läsa dem, haha!". Marie ville gärna ha dem. Fast plötsligt kände jag ett starkt behov av att läsa den ena. För det händer ju varenda gång man plockar ner en av sina olästa böcker från hyllan. De ser ju alltid så spännande ut så. Precis som när man stod där på loppisen och tänkte att den här måste jag ha.
Detta är alltså en essäsamling om gamla svenska flickböcker och deras författare. Sådana som de medverkande (litteraturvetare och vad de nu kan vara) kanske läste som barn och tonåringar, och som i många fall var gamla redan då, och som ofta fick dålig kritik den gången de gavs ut. Men ofta finns det ju något intressant i böckerna ändå, och de var kanske mest skrivna för att underhålla i vilket fall som helst. Jag tycker ju att det är roligt att läsa gamla flickböcker och tyckte följaktligen också att det var väldigt intressant att läsa den här boken.
Några av författarna som tas upp är ju inte bortglömda för att de också skrev annat. Agnes von Krusenstjerna och Ester Blenda Nordström till exempel. Och Sprakfåleböckerna var ju populära under så lång tid. Men det finns också gott om texter om författare vars böcker är ganska lätta att hitta på loppis, men där man inte kan hitta information om författarna lika enkelt. Och författaren Inger Brattström (som har skrivit både flickböcker och andra böcker för barn och ungdom) bidrar med en text om sin mamma Lisa Högelin, som även hon var författare av just flickböcker.
Mina favoriter Lottaböckerna är inte med, och inte sådant som Bonnie, Jolly, olika hästböcker etc. Detta handlar om flickböcker av lite äldre datum. Mer 20-tal och 30-tal.
Det kan hända att min syster också måste läsa åtminstone delar av boken. Det står om en serie av Jeanna Oterdahl som hon har läst. Ja, hon läste just "En piga bland pigor" förresten, så kapitlet om Ester Blenda Nordströms flickböcker kan kanske också vara av intresse. Men sedan ska Marie få den. Hon har nog ett lite mer akademiskt intresse för det här än vad jag har.
Kryss för "A collection of essays" i bokbingot.
Red. Ying Toijer-Nilsson och Boel Westin
Ibland kanske man går igenom sin bokhylla och tänker att "de här loppisböckerna om gamla ungdomsböcker har nog Marie mer glädje av (om hon inte redan äger dem), det är ju inte som att jag kommer orka läsa dem, haha!". Marie ville gärna ha dem. Fast plötsligt kände jag ett starkt behov av att läsa den ena. För det händer ju varenda gång man plockar ner en av sina olästa böcker från hyllan. De ser ju alltid så spännande ut så. Precis som när man stod där på loppisen och tänkte att den här måste jag ha.
Detta är alltså en essäsamling om gamla svenska flickböcker och deras författare. Sådana som de medverkande (litteraturvetare och vad de nu kan vara) kanske läste som barn och tonåringar, och som i många fall var gamla redan då, och som ofta fick dålig kritik den gången de gavs ut. Men ofta finns det ju något intressant i böckerna ändå, och de var kanske mest skrivna för att underhålla i vilket fall som helst. Jag tycker ju att det är roligt att läsa gamla flickböcker och tyckte följaktligen också att det var väldigt intressant att läsa den här boken.
Några av författarna som tas upp är ju inte bortglömda för att de också skrev annat. Agnes von Krusenstjerna och Ester Blenda Nordström till exempel. Och Sprakfåleböckerna var ju populära under så lång tid. Men det finns också gott om texter om författare vars böcker är ganska lätta att hitta på loppis, men där man inte kan hitta information om författarna lika enkelt. Och författaren Inger Brattström (som har skrivit både flickböcker och andra böcker för barn och ungdom) bidrar med en text om sin mamma Lisa Högelin, som även hon var författare av just flickböcker.
Mina favoriter Lottaböckerna är inte med, och inte sådant som Bonnie, Jolly, olika hästböcker etc. Detta handlar om flickböcker av lite äldre datum. Mer 20-tal och 30-tal.
Det kan hända att min syster också måste läsa åtminstone delar av boken. Det står om en serie av Jeanna Oterdahl som hon har läst. Ja, hon läste just "En piga bland pigor" förresten, så kapitlet om Ester Blenda Nordströms flickböcker kan kanske också vara av intresse. Men sedan ska Marie få den. Hon har nog ett lite mer akademiskt intresse för det här än vad jag har.
Kryss för "A collection of essays" i bokbingot.
söndag 6 november 2016
Bjäran
Bjäran
av Åsa Larsson och Ingela Korsell
Illustrerad av Henrik Jonsson
När stöldbegärliga saker och pengar försvinner är vissa snabba med att anklaga Alrik och Viggo. Det vet man ju hur de är! Och det ser faktiskt illa ut. Just de två har flera gånger varit nästan de enda som har haft tillfälle att stjäla sakerna. Fast som vanligt ger bokens titel en viss ledtråd om vad det egentligen är som händer.
Dessutom verkar den där Iris allt skummare. Och vi får veta lite mer om varför Alrik och Viggo inte kan bo hos sin mamma.
Bra och spännande. Jag gillar både den övernaturliga, äventyrliga biten och den del av handlingen som är verklighetsnära.
av Åsa Larsson och Ingela Korsell
Illustrerad av Henrik Jonsson
När stöldbegärliga saker och pengar försvinner är vissa snabba med att anklaga Alrik och Viggo. Det vet man ju hur de är! Och det ser faktiskt illa ut. Just de två har flera gånger varit nästan de enda som har haft tillfälle att stjäla sakerna. Fast som vanligt ger bokens titel en viss ledtråd om vad det egentligen är som händer.
Dessutom verkar den där Iris allt skummare. Och vi får veta lite mer om varför Alrik och Viggo inte kan bo hos sin mamma.
Bra och spännande. Jag gillar både den övernaturliga, äventyrliga biten och den del av handlingen som är verklighetsnära.
Etiketter:
Barnböcker,
Fantasy,
Henrik Jonsson,
Ingela Korsell,
Pax,
Skräck och spökhistorier,
Åsa Larsson
onsdag 2 november 2016
Hur jag tillbringar mina dagar och mina nätter
Hur jag tillbringar mina dagar och mina nätter
av Håkan Nesser
Berättaren är bosatt i Maardam, samma stad där Nessers van Veeterenböcker utspelar sig (jag borde verkligen läsa dem), och sedan några år gift med en kvinna som tidigare har upplevt något som hon inte vill berätta om. Så en kväl på en bar kommer en främling fram till honom och säger att han vet något om berättarens fru.
Spännande novell som är sådär som en novell ska vara, men oväntande vändningar i handlingen. Riktigt bra.
av Håkan Nesser
Berättaren är bosatt i Maardam, samma stad där Nessers van Veeterenböcker utspelar sig (jag borde verkligen läsa dem), och sedan några år gift med en kvinna som tidigare har upplevt något som hon inte vill berätta om. Så en kväl på en bar kommer en främling fram till honom och säger att han vet något om berättarens fru.
Spännande novell som är sådär som en novell ska vara, men oväntande vändningar i handlingen. Riktigt bra.
tisdag 1 november 2016
Lagt kort ligger i november
Dagens SUB-räkning: 1807 st. Det är ju två färre än förra månaden. Trots att jag har skaffat Netflix! Jag har i och för sig varit hemma från jobbet med en förskräcklig hosta i ett par veckor ...
Och månadens bok ur SUB:en är "Lagt kort" av Joan Didion. Jag har inte läst något av Didion tidigare trots allt bra jag har hört. Jag har visserligen en och en halv oläst månadsbok kvar sedan tidigare men det ska nog gå bra.
Och månadens bok ur SUB:en är "Lagt kort" av Joan Didion. Jag har inte läst något av Didion tidigare trots allt bra jag har hört. Jag har visserligen en och en halv oläst månadsbok kvar sedan tidigare men det ska nog gå bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)