av G. Willow Wilson
Illustrerad av Adrian Alphona
Just superhjälteserier läser jag inte mycket av. Men jag blev intresserad av Ms. Marvel när jag läste om den i en blogg. Det är ju alltid värt att testa.
Det känns så svårt att komma in i de här superhjältevärldarna, både hos Marvel och DC. Det verkar finnas parallella världar där samma karaktär kan råka ut för olika saker och ibland har flera personer delat på samma superhjältealias. Jag ger upp bara jag hör om det. Går det ens att sätta sig in i? Den här Ms. Marvel är t.ex. inte den enda som har kallat sig Ms. Marvel.
Kamala är ett sextonårigt superhjältefan från Jersey City. Hennes föräldrar är rätt så strikta och hon får inte gå på fester av den där typen där alla dricker ur röda plastmuggar. Men hon är trött på att inte få lov, så för en gångs skull bestämmer hon sig för att smita ut. Festen är en besvikelse och när hon är på väg hem sveper en mystisk dimma in över staden. (Jag har förstått att om man är insatt i Marvelvärlden så förstår man precis vad detta innebär.) Plötsligt har Kamala superkrafter, och ja, Ms. Marvel (den förra, Carol Danvers) är ju hennes favorit så ...
Hur hanterar man nyfunna superkrafter? Tillsammans med en kompis så klart! Man behöver utveckla en egen identitet som Ms. Marvel, inte bara kopiera den förra Ms. Marvel, och dessutom sköta skolan och inte oroa sina föräldrar. För ingen får veta vad som har hänt! Fast det svåraste kanske ändå är att ingripa vid rätt tillfällen och inte bara klampa in och komplicera saker och ting ...
Jag missar nog mer än ett par Marvelska referenser och är ganska ointresserad av strider mot ondingar, men jag gillar humorn, personskildringarna och den allmänna YA-känslan i serien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar