Like sant som jeg er virkelig
av Hanne Ørstavik
Min syster och hennes kompis frågade vad boken jag satt och läste handlade om. Tja, en kristen student som inte kan få upp sin sovrumsdörr. Det låter kanske inte så spännande, men det går tydligen att skriva en bra bok om det. Jag brukar ju tycka om Hanne Ørstaviks böcker. Den här också.
Johanne lever för framtiden. Hon pluggar psykologi på universitetet, ser till att inte göra av med för mycket pengar och bor hemma hos sin mamma, eftersom det är billigare så. Hon ser till att vara snäll och hjälpsam, för hon vill ju inte att mamman ska kasta ut henne, eller kanske inte vilja vara med på Johannes framtidsdröm. Det har varit tal om att de ska bygga till fler hus runt mormoderns gamla hus, och så ska Johanne, mamman och brodern bo i varsitt. Det är det Johanne sparar till. Mamman är inte sen att utnyttja Johannes uppoffringsvilja och att det är så lätt att ge henne dåligt samvete. Johanne ser det inte så, men det är desto tydligare för läsaren.
Men nu har det hänt något som kan förändra Johannes liv och plan. Hon har fått sin första pojkvän, och plötsligt kan han vara viktigare än att gör mamman till lags, och att gå på en fest med honom kan vara mer lockande än att sitta med kurslitteraturen just den kvällen. Nu har han dessutom bjudit med henne på en resa, men Johanne kan inte bestämma sig för om hon ska tacka ja eller inte. På ena sidan finns mamman och pliktkänslan, på den andra viljan att vara tillsammans med pojkvännen. Han bestämmer att hon kan göra som hon vill. Han åker och kommer hon så kommer hon. Till slut beslutar hon sig för att åka med. Men på morgonen har tydligen hennes dörr gått i baklås eller nåt, för hon kan inte komma ut. Ramen i berättelsen är att Johanne väntar på att mamman ska komma hem och hjälpa henne, och under tiden tänker hon på sitt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar