The Poison Eaters And Other Stories

The Poison Eaters And Other Stories
av Holly Black

En samling fantasynoveller av olika sort.

En av dem, "The Coldest Girl In Coldtown", har samma titel som en av Blacks romaner, men som jag förstår är det helt olika berättelser. De utspelar sig dock i samma värld, en värld där det finns vampyrer och åtminstone i USA isoleras alla som är smittade av vampyrism i s.k. Coldtowns. Dit dras också de människor som vill bli vampyrer. Matilda har blivit biten, men försöker undvika att utveckla vampyrism. Det går, om man kan motstå längtan efter blod tills smittan går ur kroppen. Matilda bedövar sig med alkohol.

En annan novell handlar om några av karaktärerna från hennes Modern Faerie Tale-serie ("Tithe", "Valiant" och "Ironside"). Roligt att återse dem även om novellen inte var en av de tyckte bäst om i samlingen.

Och sedan finns det flera andra som utspelar sig i vår värld, men alltid med någon sorts fantasyinslag, och så de som utspelar sig helt och hållet i en fantasivärld. Jag tycker egentligen bäst om low fantasy eller urban fantasy, när det är här och nu. Men alla novellerna är bra. Favoriten är nog "The Coat of Stars", där huvudpersonen, Rafe, är teaterkostymör i New York men nu ska besöka sina föräldrar och resten av släkten i småstaden han kommer från. Han trivs inte där, ingen i familjen förstår sig på honom och hans konstiga liv. Just nu är det dessutom drama i familjen, för hans syster har lämnat sin man och de bråkar om sonen. Och Rafe gör något som ingen hade förväntat sig. Och sedan inser han att det finns något annat han kan göra – något som har att göra med Lyle, hans bästa vän som dog när de var tonåringar. Härlig kombination av saga och verklighet.

Funny Girl

Funny Girl
av Nick Hornby

Var det inte ganska länge sedan jag läste något av Nick Hornby? Jag läste flera av hans böcker för ett antal år sedan, men efter det har jag tappat intresset. Men miljön i den här lät väldigt spännande: TV-världen i sextiotalets London.

Barbara Parker är uppvuxen i Blackpool men drömmer om London, och framför allt om att få vara rolig. Hon älskar tv-komedier, och analyserar skämt och timing noga. Det är det hon vill göra, och mot alla odds lyckas hon. Hon byter namn till Sophie Straw och får den kvinnliga huvudrollen i en sitcom som specialskrivs för henne. Egentligen är det hon som är den verkliga huvudpersonen, men det gäller att underhålla hennes manlige motspelares ego.

Vi får följa Sophie och hennes medarbetare (producent, manusförfattare m.fl.) under några år när serien Barbara (And Jim) går på tv. Det är en populär serie, men jag gillar att den inte är orimligt populär. Utan att veta så mycket om hur det gick till i tv-branschen på 60-talet så verkar det realistiskt. Ibland är det något uppsummerande med berättarstilen, som jag inte vet om jag är så förtjust i egentligen. Men det får det ju å andra sidan att kännas som att jag läser en biografi om Sophie Straw och de andra, snarare en en roman. Som om Sophie kunde varit vilken som helst komedienn från den tiden. Jag får nog ändå säga att jag gillar det.

Min farsa är Tarzan

Den här var inte riktigt på läslistan för Jorden runt-projektet från början, men hittar man en svensk barnbok som av allt att döma utspelar sig i Gambia så måste man ju ta med den. Läs mer om den här.

Nana 11

Nana 11
av Ai Yazawa

Jaha, jag tyckte väl att det kanske var ett tag sedan jag sist läste något i min omläsning av Nana. Tydligen läste jag del 10 förra hösten. Det var ju en stund sedan. Det blir kanske så att omläsningar nedprioriteras.

I den här delen flyttar Blasts medlemmar in i lägenheter i ett hus som ägs av skivbolaget, och ett par nya karaktärer introduceras. Nana O träffar Ren igen, och Nana K är förlovad med en popstjärna.

Evig søndag

Evig søndag
av Linnéa Myhre

Jag visste inte vem Linnéa Myhre var innan jag läste den här boken, som var hennes debutroman och sålde slut samma dag som den gavs ut för några år sedan. Men hon är visst en av Norges mest kända bloggare, även om hon inte verkar blogga så mycket längre. Hon har väl andra kanaler nu, och inte minst har hon skrivit ytterligare två böcker.

Bokens Linnéa är i 20-årsåldern och i första kapitlet har hon just messat sina vänner om att hon har ett sammanbrott. Men det gör hon varje vecka, så det är ingen som brukar regera nämnvärt. Inte hon själv heller egentligen. Visserligen irrar hon omkring på Oslos gator, men egentligen klarar hon sig fint. Det är "bara" allt som har med mat eller tid att göra som hon inte klarar. Men just den här dagen är det en av vännerna som svarar att hen har tänkt sluta gå till sin psykiater och att Linnéa kan ta över de redan bokade tiderna. Så då börjar hon gå hos Finn, som han heter.

Jag tänkte att det här väl är en berättelse om hur Linnéa blir bättre. I stället är det berättelsen om ett år när hennes ätstörningar blir allt värre, när dagarna känns tomma och alltför långa samtidigt som hon inte hinner med att göra något och när hon vill dö. Det blandas med minnen från tonåren, när hon hade trick för att kunna motionera utan att hennes mamma skulle märka något, och när hon var så sjuk att hon blev inlagd.

Det här lär vara saker Myhre också bloggade om, men som jag förstår det var hon mer humoristisk där medan boken är allvarligare. Inte så att boken saknar humor. Jag tycker att hon är rolig mitt i eländet. Och det var intressant att läsa hennes historia. Eller, det är ju en roman, men jag tror att den är väldigt självbiografisk.

De sista rummen

De sista rummen
av Lars Norén

Det här är en av novellerna i Novellix Grannar-serie, med nio noveller på temat grannar. Jag har aldrig tidigare läst något av Lars Norén. Det är som en pjäs det här, jag tänker att det är väl det han skriver, det och dagböcker. Det är ett något förvirrat samtal mellan fyra personer, som man snart förstår måste bo på ett äldreboende eller liknande. Jag tror inte att de själva riktigt vet det hela tiden. Det blir som att de lever i en absurd tillvaro, trots att det väl egentligen är ett helt vanligt och vardagligt äldreboende.

He Sleeps

I förmiddags skrev jag ett inlägg i min Jorden runt-blogg om en bok som utspelar sig i Senegal, och lite i USA.

Randi från Cirkus Brauman

Randi från Cirkus Brauman
av Lisa Eurén-Berner

Det här är en sån bok där en föräldralös flicka blir informellt adopterad av random vuxen. Var det ingen som tyckte att det var lite konstigt på t.ex. 40-talet, när den här boken är skriven? Men alla är bara glada äver att det ordnar sig så bra. Randi, som inte har haft något bra liv på cirkusen efter att hennes mamma dog, fäster sig genast vid konsul Bark. Hon är bara orolig över att hans hushållerska inte ska tycka om henne, hon verkar ganska sträng. Men det går bra det också, så småningom (ganska fort).

Och sedan är det lite om skolan och kompisar, varav några som ser ner på Randi på grund av hennes bakgrund, och en stockholmsresa. Många händelser hinns med, eftersom var och en av dem avhandlas på några få sidor. Småroligt, men inte så bra kanske. Jag läste den mest för att det är samma författare som har skrivit Sprakfåleserien. Jag tänkte också att den skulle utspela sig i cirkusmiljö, men det gör den alltså inte.

Nu går den här boken till en B. Wahlströmssamlande kompis.

Jo fortere jeg går, jo mindre er jeg

Jo fortere jeg går, jo mindre er jeg
av Kjersti Annesdatter Skomsvold

Mathea har tillbringat nästan hela livet i en lägenhet tillsammans med sin man Epsilon. Hon har inte vågat sig ut mycket, och haft minimalt med andra människor att göra. Epsilon har alltid fått sköta alla kontakter. Men nu är Mathea gammal, tänker mycket på döden och att det är trist att hon ska dö utan att ha blivit lagt märke till. Hon är ju faktiskt den roligaste människa hon vet om, och i sin egen fantasi tänker hon på hur folk skulle kunna se henne. Hon har bara aldrig vågat vara den personen tillsammans med någon annan än Epsilon. Men nu börjar hon ändå göra små försök att nå fram till andra.

Jag tyckte om "Jo fortere jeg går, jo mindre er jeg". Den är rolig, tragisk, lite absurd. Jag kom att tänka på Martina Montelius romaner, och det kan ju inte vara fel.

Et dukkehjem

Et dukkehjem
av Henrik Ibsen

Jag har läst en klassiker! Riktigt sån superklassiker, som jag ändå inte har tänkt så mycket på att den finns. Men jag hittade den på loppis en gång och då måste man nästan köpa. Och jag tyckte att den var ganska bra. Jag tycker ju att det är lite jobbigare att läsa pjäser än vanliga romaner. Men den är inte svårläst. Och det var en intressant historia om ett äktenskap som i början verkar bra, med bara enkla små problem, men snart kommer alla hemligheter fram.

SUB-repris

Bloggen lever igen! Jag har varit både i Helsingfors och Oslo(-området) under semestern, men däremellan har jag hunnit blogga en del. Och jag har fortfarande nästan två semesterveckor kvar. En och en halv åtminstone. Utan några inplanerade resor, så jag hoppas jag får både läst och bloggat mycket.

Jag har räknat min SUB idag. Lustigt nog är den exakt lika stor som förra månaden, nämligen 1883 böcker.

Och så lottade jag fram en bok som ska läsas under månaden. Alltså, det kommer ju inte att hända, jag kommer läsa helt andra böcker, men ändå. Det blev "Synnöve Solbakken" av Bjørnstjerne Bjørnson. Egentligen innehåller boken två romaner – förutom "Synnöve Solbakken" även en som heter "Arne". Jag får se om jag läser båda i ett svep eller inte.

Ms. Marvel Vol. 3: Crushed

Ms. Marvel Vol. 3: Crushed
av G. Willow Wilson
Illustrerad av Elmo Bondoc och Takeshi Miyazawa

Väldigt charmig och rolig serie, men jag märker att jag inte alls är insatt i Marvelvärlden. Loki dyker upp, och jag tror väl att han mer är med i några andra serier. Säkert missar jag andra karaktärer som är kända från andra serier också.

Kamalas föräldrar är peppade över att några vänner (släktingar?) har flyttat tillbaka till Jersey City efter att ha bott i Texas i flera år. De har dessutom en så föredömlig son. Kamala minns honom som en jobbig unge och hon blir inte mer positivt inställd av att höra om hans goda studieresultat och ambitiösa yrkesplaner. Tills hon träffar honom och det visar sig att de har gemensamma nördintressen! Och han är snygg. Hur ska det här gå?

Niiwam

I min Jorden runt-blogg kan man nu läsa lite grann om ett par noveller från Senegal.

Pestan

Pestan
av Åsa Larsson och Ingela Korsell
Illustrerad av Henrik Jonsson

Oj oj, nu får jag akta mig för att inte skriva spoilers. Jag ligger väl visserligen en bok efter de riktiga fansen, men jag är ändå ganska långt fram i serien nu.

En sjukdom drabbar Mariefred. Ligger Svarthäxan bakom? En ny fiende blir också småstadsbornas behov av en syndabock och ryktesspridning på internet. Och så krockar som vanligt rollerna som Alrik och Viggo har som några av de som kan rädda världen från Svarthäxan med förväntningarna som finns på dem som helt vanliga skolbarn.

De fem fyrstikkene

De fem fyrstikkene
av Hans Olav Lahlum

Vi är framme vid 1971 och det här året får førstebetjent Kolbjørn Kristiansen i Oslo tre anmärkningsvärda fall att lösa. I motsats till de tidigare böckerna i serien är "De fem fyrstikkene" en novellsamling. Jag föredrar egentligen romanerna, med sina lite mer omfattande mordgåtor, men det är inte fel med några noveller emellanåt.

Tidigare har Kristiansen kunnat räkna med hjälp från sin snabbtänkta väninna Patricia Louise I E Borchmann, men efter vissa händelser så är de inte så goda vänner längre. Han behöver fortfarande hennes hjälp, men frågan är om hon kommer att gå med på det.

Mina och Kåge

Mina och Kåge
av Anna Höglund

Mina och Kåge är två björnar som bor ihop. Allt är lugnt och tryggt tills Kåge plötsligt bestämmer sig för att ge sig ut på en lång resa – utan Mina. Vi får följa Mina, både i ord och bilder, medan hon väntar på att Kåge ska komma tillbaka. Hon känner sig övergiven, arg och orolig. Och Kåge ska inte tro att allt blir som vanligt när han kommer hem. Hur kunde han inte förstå, eller bry sig om, hur hans handlande skulle påverka Mina?

Jag tror att "Mina och Kåge" är en barnbok, men jag är inte alldeles säker. Temat funkar egentligen minst lika bra för vuxna.

Fria på narri

Fria på narri
av Olle Hedberg

Nu har jag redan lämnat tillbaka boken till biblioteket för länge sedan, så jag kan inte kolla upp namn och sånt där.Vi läste boken i min läsecirkel till mötet i maj. (Va, har det redan gått två månader?)

Iris Mattsson är en tonårsflicka som har fått sin första anställning som hembiträde. Hon ska jobba hos en familj i en mycket liten by, där det största nöjet är att gå till stationen och se när tåget kommer någon gång per dag. Förutom Iris får vi möta familjen hos jobbar hos samt några andra bybor, och det är inte smickrande för någon av de inblandade. Men ganska roligt.

6 pixiböcker av Martin Kellerman

6 pixiböcker
av Martin Kellerman

Egentligen har jag väl redan läst alla de seriestrippar som är med i de här böckerna, och de finns säkert i de "vanliga" Rocky-böckerna (och om det inte har kommit en ny nyligen så har jag alla), men men ... roligt format ju! En ask med sex pixiböcker, var och en med seriestrippar på ett speciellt tema. Jag var ett stort fan av pixiböcker som 0-4-åring (cirka). Kul att köpa några som 38-åring också.

Fallteknikk

Fallteknikk
av Inga H. Sætre

Omläsning av en bra seriebok och den var minst lika bra den här gången. Jag gillar porträttet av Rakel, som just har flyttat hemifrån för att gå på gymnasiet och som måste hantera ett problem som hon inte alls hade kunnat föreställa sig.

Jenny

Jenny
av Sigrid Undset

Jenny Winge är en norsk konstnärinna som när boken om henne inleds lever konstnärsliv i Rom. Men i början ser man henne mest med Helge Grams ögon. Han är en norsk student som vill uppleva Rom och som börjar röra sig i samma kretsar som Jenny. Först är han intresserad av hennes vackra väninna Francesca, men till slut fastnar han för Jenny och de förlovar sig. Väl tillbaka i Oslo förändras dock hennes känslor för Helge.

Jenny vill satsa på konsten och hon vill också ha familj och hon vill också leva enligt sina ideal. Men det är svårt, speciellt vid den här tiden, och hon råkar också ut för prövningar som hon egentligen inte kan påverka.

Intressant bok kanske, men jag tyckte att den var rätt seg. Det tog lång tid att läsa den. Nu var det också ganska länge sedan jag läste ut den och jag minns den inte så väl, så jag har inte riktigt något förnuftigt att säga om den.

Alena

Alena
av Kim W. Andersson

Alena går på en fin internatskola, en av mycket få (eller den enda?) elever som inte kommer från en förmögen familj. Tidigare gick hon på en annan skola, men hon behövde en nystart. Men hon trivs inte alls på skolan. Hon blir mobbad av några av de populära tjejerna. Men hon har en vän, som uppmanar henne att stå på sig mot mobbarna och att hämnas. Det är bara det att den vännen är död.

Spännande och snygg skräckserie. Jag är inte så insatt i skräckfilms- eller skräckseriegenren, men den känns mycket som en skräckfilm i skolmiljö.

Flickan som lekte med elden

Flickan som lekte med elden
av Denise Mina
efter Stieg Larssons bok
Illustrerad av Leonardo Manco och Andrea Mutti

Serieversion av Stieg Larssons andra bok om Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist. Jag gillar nog serieromanen bättre än originalet, men samtidigt är det väl inte så himla kul i det här formatet heller?

Detektiv Conan Band 75

Detektiv Conan Band 75
av Gosho Aoyama

Fler spännande detektivgåtor, bl.a. ett fall där nördigt utsmyckade bilar vandaliseras av en okänd gärningsman och ett tragiskt fall med en bilbomb.

Sanning med modifikation

Sanning med modifikation
av Sara Lövestam

Kouplan lever gömd i Stockholm. Han är papperslös och har hittills haft ett dåligt betalt jobb som diskare. Men han har en plan nu, för att få ihop tillräckligt med pengar och för att han inte orkar med såna jobb längre. Han ska bli privatdetektiv. Han tror att han skulle kunna klara det. Men det kan också vara riskabelt, för han kanske måste röra sig på platser där han kan bli upptäckt.

Pernilla blir hans första klient. Hennes dotter är försvunnen och av vissa skäl kan hon inte gå till polisen.

Originell och fruktansvärt spännande deckarhistoria. Jag kommer säkert fortsätta läsa serien om Kouplan.

The Bad-Ass Librarians of Timbuktu, So Long A Letter

Det var så sant, jag har ju inte länkat från bloggen till de senaste böckerna i mitt Jorden runt-projekt.

Jag har läst en bok med den oemotståndliga titeln "The Bad-Ass Librarians of Timbuktu", en faktabok om bevarandet av gamla manuskript i Mali.

Och så en roman från Senegal, "So Long A Letter" av Mariama Bâ.

SUB och spänning

Dåligt med uppdateringar här numera.Jag är medveten om detta. Jag tänkte att jag tar nya tag när jag får semester om ett par veckor.

Men jag har räknat min SUB igen, och i motsats till förra gången lyckades jag få fram en rimlig summa redan första gången.1883.

Och så drog jag en lott och kom fram till att jag ska läsa "Vackra lögner" av Lisa Unger. Kan kanske vara spännande.

Kan knappt räkna (ett SUB-inlägg)

Stackars bloggen, alldeles övergiven. Men det är väl inte bara jag som måste hålla koll på vad Sana Bakkoush håller på med hela tiden? :)

Inte kan jag räkna heller. Jag försökte räkna min SUB för några dagar sedan och fick ett resultat som inte alls var rimligt med tanke på tidigare månaders antal. (Jag menar, det är ju aldrig rimligt, men det borde inte ha förändrat sig så mycket under maj månad.) Så igår räknade jag igen och kom fram till en mer trolig siffra: 1876.

Och så drog jag en lott, på vilken bok som ska plockas fram ur SUB:ens allra dammigaste hörn, och det blev "On Brick Lane" av Rachel Lichtenstein. Nån sorts faktabok om Brick Lane. Jag minns inte riktigt att jag har köpt den, men det har jag tydligen. Kan säkert vara intressant.

Näcken

Näcken
av Åsa Larsson och Ingela Korsell
Illustrerad av Henrik Jonsson

Nya spännande monster i Mariefred. Det är vinter, och när skolan ska öva säkerhet på is så råkar Alrik ut för något. Var det verkligen en olycka? Inte så troligt i den här staden.

Samtidigt har brödernas mamma kommit till Mariefred. Viggo är förstås jätteglad, men Alrik är som vanligt lite mer avvaktande. Hon har ju svikit dem så många gånger.

Lika bra som de andra böckerna i serien. Och roligt att få veta ännu mer om Iris.

Vinternoveller

Vinternoveller
av Ingvild H. Rishøi

Jag har hittat en ny favorit! Jag var väldigt förtjust i Rishøis förra novellsamling "Historien om fru Berg", men den här tycker jag är ännu bättre. Det är tre noveller här, och det finns gemensamma nämnare mellan dem. Det handlar om att ha ansvar för barn, men att inte klara av det som man borde. Och alla berättelserna inger hopp om att när det håller på att gå riktigt illa så finns det någon som ser vad som håller på att hända. Samtidigt är det inga osannolika lyckliga slut. Det är tillfälliga lösningar. Det skulle också kunna vara en vändpunkt, men det är inte alls säkert.

Huvudpersonen i den första novellen har inget namn. Hon är en ung ensamstående mamma till en femåring som ibland verkar mer vuxen än hon själv. Alexa är helt införstådd med att de måste gå hem från dagis den här fredagen, det är onödigt att lägga pengar på buss för en så kort bit. Men när Alexa kissar ner sig – igen – så känns det som en lång bit att gå mitt i kallaste vintern. Men bussen kostar 45 kronor och de har bara 60 kronor att klara sig på hela helgen. Alexas apppa har slutat betala underhåll. Och det går inte att tjuvåka med Alexa, hon är så ordentlig. Och det går inte att gå förbi en tiggare utan att Alexa vill ge något. Men de har ju bara 60 kronor.

Thomas har inte klarat sig så bra i livet. Nu har han just blivit släppt ur fängelset och ska få träffa sin lille son igen. För han fick oväntat en son för några år sedan, med Live som tillhör en helt annan samhällsklass. Hon prenumererar på dagstidning och allt. Och det har aldrig varit tal om annat än att Thomas ska få umgås med sonen, men han har inte velat att Leon ska behöva uppleva fängelsemiljön. Men nu ska Leon sova över och Thomas vill att allt ska bli perfekt den här gången. Han vill gärna imponera lite på Live också. Och han måste köpa en kudde till Leon, för det förstod han förra gången att det är Leon inte van att vara utan. Men butikspersonalen ställer så många frågor och Thomas klarar inte sånt. Det känns som om de angriper honom. Och då är det ju lätt hänt att man slinker in på krogen istället.

Och till sist är det en Rebekka, som har bestämt sig för att rymma med sina småsyskon. I praktiken är det hon som tar hand om dem, för deras mamma klarar det inte. Men nu har Barnevernet fått reda på hur det ligger till, så nu ska de fly. Men den stugan hon har tänkt ta sig till visar sig vara svår att nå i djup snö och med två barn i släptåg. Vi får också ta del av några av Rebekkas barndomsminnen och förstår att familjen inte alltid har varit så här utsatt. För inte så många år sedan var hennes mamma en helt vanlig mamma, och familjen var lycklig och trygg.

"Vinternoveller" är en sådan bok där man hela tiden stöter på beskrivningar och meningar som känns så perfekta att man nästan vill läsa dem högt. Men det är säkert ingen i kollektivtrafiken som vill höra mig läsa högt. På norska. Jag får nöja mig med att skriva lite för mycket här då. och att prata om den i min bokcirkel förstås.

Läsning i Maj?

Ojdå. I april blev det visst varken mycket läst eller bloggat. Det kanske blir bättre i maj? Jag kan försöka.

Idag har jag räknat min SUB, som innehåller 1872 böcker nu. Jag borde definitivt försöka läsa mer i maj!

Och så har jag lottat fram något att plockas fram ur de dammigaste olästa högarna. Denna månad nummer 44, som är Mirja Unges "Motsols". Den tror jag att jag kommer gilla.