torsdag 15 december 2005
Boken om Blanche och Marie
Boken om Blanche och Marie
av Per Olov Enquist
Mitt förslag till denna månads bokcirkelsböcker. Hade tänkt läsa den ett tag. Jag hade kanske inte stora förväntningar på om den skulle vara bra eller inte, däremot verkade den väldigt intressant. Den handlar om Blanche Wittman, som i sin ungdom fick diagnosen hysteri och hamnade på sjukhuset Salpêtrière i Paris. Hon blev neurologen Charcots favoritpatient och brukade ofta visas upp i hans hysteriföreställningar, eller vad man ska kalla dem. Han hade teorier om vad som framkallade hysteri och hur det borde behandlas. När han var död blev Blanche frisk. Hon fick jobb hos Marie Curie, som höll på med sin forskning om radium. P.g.a. strålningen blev hon så småningom tvungen att amputera fler och fler kroppsdelar. Det låter väl som ett spännande liv? (Och det är verkligen hon på omslagsbilden, från en målning föreställande en av Charcots uppvisningar.)
Ja, och så handlar den om Marie Curie också förstås. Nobelkommitén ångrade sig visst egentligen när hon skulle få sitt andra nobelpris, fast det gick väl inte att dra tillbaka. Madame Curie var nämligen inblandad i en otrohetsskandal just då, men det blev inte känt förrän efter det årets pristagare hade offentliggjorts.
Men jag har lite svårt för Enquists stil. Jag har tidigare läst "Livläkarens besök" och den funkade inte alls för mig. Det blir lite för mycket faktabok. Nästan lite torrt. Inte för att det skulle vara nåt fel på faktiaböcker i sig, men det är ju en roman och det är en roman jag vill läsa. Och när romaner handlar om verkliga personer och dessutom har lite biografistuk så blir det så svårt att veta vad som är sant och inte. Det måste ju finnas en anledning till att det kallas roman och inte biografi. Men vad? kanske för att författaren gissar sig till peronernas tankar och känslor lite för mycket, eller är det faktiskt så att händelser och annat är påhittade? Jag vill veta!
Annars är det välskrivet och jag tyckte bättre om "Boken om Blanche och Marie" än "Livläkarens besök", men för min del är det ingen fullpoängare.
Etiketter:
Gamla bokdagboken,
Marie Curie,
Nobelpriset,
Per Olov Enquist
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar