av Tara Westover
Den här har ju nästan blivit sönderhajpad. Tara Westovers självbiografi där hon berättar om sin uppväxt i en familj där pappan styrde enligt sina hemsnickrade idéer om religion och samhällets undergång. Flera av barnen fanns inte registrerade hos myndigheterna och de gick inte i skolan. Det sades att de fick hemundervisning och en del läroböcker fanns, men de fick de lära sig själva i så fall. Det viktiga var att jobba och vara självförsörjande. Bland annat lärde mamman sig att bli någon sorts alternativ barnmorska, vilket inte är lagligt att praktisera, och om något hade gått riktigt snett vid en förlossning kunde det ha lett till rättsliga påföljder. Barnen fick hjälpa till med pappans skrothandlande, helt utan säkerhetsutrustning. Allt låg i guds händer.
Inspirerad av en bror som rest bort för att studera – och skrämd av en annan bror, som uppförde sig allt mer våldsamt mot henne – valde även Tara att lämna familjen och studera. Båda två verkar ha lyckats över förväntan, med tanke på deras ostrukturerade undervisning förstås, men också att de inte visste hur man ska bete sig i skolan eller ens i omvärlden. Det skedde också på på bekostnad av relationen till föräldrarna och flera av de andra syskonen.
Jag trodde att det skulle handla mer om själva studierna och hur det var att anpassa sig till en mer vanlig vardag. Och det är ju självklart en viktig del av boken, men det allra mesta handlar om den ovanliga, och ofta livsfarliga, uppväxten. Författaren skriver väldigt levande, så jag är ju inte missnöjd med boken, men det var inte riktigt vad jag hade förväntat mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar