av Margaret Atwood
En obehaglig dystopi eftersom den inte känns helt osannolik. Liknande saker har hänt, och kan hända på andra platser om fel personer får för mycket makt. Här är det någon sorts extrem kristen organisation som har tagit makten över det som var USA, numera kallas det Gilead. Åtminstone de områden som de kontrollerar, när huvudpersonen får höra nyheter så verkar det som om det fortfarande pågår strider i delar av landet. Nyheterna är dessutom kraftigt vinklade, så man får säkert inte reda på allt.
Huvudpersonen – vi får inte veta hennes riktiga namn – är en Handmaid. Hon är en kvinna som innan revolutionen levde ett helt vanligt liv. Enligt den nya regimen var det inget bra liv, och det är det man försöker intala alla numera. Man pekar på problem som fanns, och frågar sig hur man kunde leva så. Är det inte mycket bättre nu? I sitt gamla liv hade huvudpersonen ett barn. Hon vet inte vad som har hänt med barnet eller med hennes man. han är kanske död. Men barn är värdefulla. Det är just för att hon hade ett barn som hon har fått lov av bli en Handmaid. För det är så få kvinnor som kan få barn numera. Många hustrur till de framstående män som får lov att ha familjer kan inte få barn. Men det finns stöd i Bibeln för att få barn genom en tjänarinna. och det är det Handmaids är bra för. Deras enda uppgift är att ge hushållet ett friskt barn. I gengäld skickas de inte iväg till något värre, och många av alternativen är verkligen värre.
En bra bok, som verkligen höll för en omläsning. Jag är också ganska intresserad av att se TV-serien som är baserad på boken. Som jag har förstått det så fortsätter den historien längre än i boken.
Nolite te bastardes carborundorum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar